Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Lejonet från Norden. Av Johan Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppenbarligen i anslutning till Lejonprofetian, och måhända ock till Tycho
Brahes förutsägelse, att nu nalkas tiden för grundläggandet av den
fjärde världsmonarkien, den uppenbarade naturens, rättfärdighetens
och fridens rike. Enligt den traditionella historieuppfattningen,
som byggde på de bekanta visionerna hos profeten Daniel, var det
romerska riket den fjärde och sista av de där förutsagda fyra
världsmonarkierna [1], vari man alltså skulle leva intill den yttersta dagen.
Men Sendivogius utgår här ifrån en något avvikande tolkning,
enligt vilken dessa monarkier skulle följa varandra efter väderstrecken.
Öster, Söder och Väster (Rom) hade haft sin tid och ordningen var
nu kommen till Norden. Denna fjärde monarki skall Gud grunda
genom en med alla dygder rikt begåvad man, som måhända redan
finnes till. ’Ty vi hava i denna nordliga del av världen en vis och
krigisk furste, som ingen monark överträffar i segerrikhet, i
bildning, i fromhet.’ Samma föreställning om den inom en snar framtid
av det nordiska Lejonet grundade fjärde världsmonarkien återfinna
vi några år senare, 1624, i ett vida bekant kronologiskt verk av
den berömde reformerte professorn Alstedius [2]
, en av tidens
produktivaste och mest kända lärde, vilken här liksom i andra av sina
arbeten visar sig som en anhängare av de inom paracelsistiska
kretsar gängse kiliastiska förhoppningarna. Hans mest frejdade
lärjunge, Comenius, landsflyktig från sitt mähriska fosterland för
sin protestantiska tro, är — liksom så många av sina landsmän och
så många av sina meningsfränder och medarbetare överallt i
Nordeuropa — fylld av samma svärmiska tro. Vidpass 1629, då det
politiska läget ännu ej tycktes inbjuda till optimistiska betraktelser,
skriver han till en vän: Dagligen inträffa förunderliga ting, som
utlova ett återuppståndet paradis och jag skådar redan den gyllene
ålder, varom våra profeter siat.[3]
Under denna tid blir nu också den paracelsiska profetians text
— till innehållet redan så välkänd genom den rosenkreutziska
litteraturen — upprepade gånger tryckt. Den äldsta bevarade
upplagan är från 1622, och dess titel meddelar, att denna profetia visar
utgången av det närvarande kriget och vern som därefter skall bära
Böhmens och det romerska rikets krona. [4] En annan upplaga utkom
år 1625, utgiven av en bekant rosenkreutzare vid namn Joachim
Morsius, en rik och vittberest man från Hamburg, som uppehöll
förbindelse med ett stort antal likasinnade, bl. a. i de nordiska
länderna.[5]
[1] E. Bernheim, Lehrbuch d. historischen Methode, 1914, s. 74 f. och där
anförd litteratur. — Ett representativt samtida statsrättsligt verk, vari den
traditionella doktrinen utvecklas under polemik mot Bodin o. a., är Th. Keinkingk,
Tractatus de regimine seculari et ecclesiastico, 1619. Se särskilt s. 14 ff.
[2] Joh. Henr. Alstedius, Thesaurus chronologiæ In quo Universa temporum
& historiarum series in omni vitæ genere ponitur ob oculos, Herborn, 1624, s. 324 ff.
Det heter här, att planeternas konjunktioner och de bibliska utsagorna giva vid
handen, att det romerska rikets fall inom närmaste framtid (1635) är förestående
och att ett nytt imperium strax efteråt skall uppstå. Åren 1623—1694 utgöra en
förberedande tid till det därefter begynnande tusenåriga riket. Om den väntade
fjärde, av Lejonet från Norden grundade monarkien, säges det s. 325 f.:
Philosophi rerum astronomicarum peritiores numerant quatuor monarehias non secundum
prædominium regnorum, sed secundum quatuor cardines mundi. Prima est
orientalis, Assyriorum: secunda meridionalis, Persarum & Græcorum: tertia occidentalis,
Komanorum : quarta septentrionalis, sive borealis, quam Deus cod sti tu et in sep
tentrione per leonem septentrionalem, magna cum admiratione illorum, qui divinam
Apocalypsin & harmoniam illam, quam hie exserto digito monstramus, nihili
faciunt. — Om Alstedius, se Haucks Realencyklopädie für prot. Theol. u. Kirche,
I, 1896, s. 390 f. och J. Nordströms inledning i G. Stiernhielm, Filosofiska
fragment, I, s. CLXV ff. — Några upplagor av Paracelsus’ profetia 1631 och 1632 (se
Südhoff, a. a., I, s. 554 ff.) — innehålla också en latinsk dikt till Leo Septentrionalis,
däri Gustav Adolf hyllas som grundaren av den förestående fjärde monarkin.
Slutraderna lyda:
Vive, Deo victure, Leo; & victricibus armis
Coge duos pariter sub tua sceptra polos.
Nempe tribus tandem absumptis ætate MonarchIs,
Te solum a Septem-Quarta Trione manet.
— I flygskriften Vnterschiedliche Paßporten, 1632, s. 19, refereras som en
förutsägelse om Gustav Adolf, efter J. Wolfius, Lectiones memorabiles, I, 1600, s. 720,
en profetia av en viss Gamaleon, meddelad påven Bonifacius IX år 1391, enligt
vilken den sista världsmonarkin skall grundläggas från Norden. Som de
föregående ’regementena’ räknas här det romerska riket, kyrkan och de tyska folken. —
Se ock längre fram not 113.
[3] J. A. Comenius, Korrespondenz, ed. A. Patera, 1892, s. 4 f., i brev till A.
Mencelius: Mira se offerunt in dies, quæ paradisum quendam renascentem
pollicentur omnino, aureumque ab oraculis nostris prænuntiatum sæculum jam inter
manus ego contemplor summa cum sapientiæ Dei admiratione exultationeque præ
gaudio animi mei. I brevets fortsättning talar Comenius även om sina förbindelser
med J. V. Andreæ, vilken ju gäller som författare till de första
rosenkreutzavskrifterna: Mihi equidem noster ille J. Valentinus Andreæ (cum quo mihi adhuc
commutantur literæ), plurimum et stimuli et lucis subministrat ... — Om
Comenius, se f. ö. J. Kvacsala, J. A. Comenius, 1892 och 1914; J. Nordströms
inledning i G. Stiernhielm, Filosofiska fragment, I, kap. 5 och 6; W.-E. Peuckert,
Die Eosenkreutzer, 1928, passim.
[4] Extract Einer Prophecey Doctor Theophrasti Paracelsi, welche vor diesem
Balthasarus Brendelius Altensalzenis variscus, ex Sacra Imperiali, authoritate
N. P. an einen guten Freund communicir(!) hat, Was es mit dem jetzigen Krieg
im H. Röm. Reich für ein Endschafft gewinnen, Auch wie es mit dem Königreich
Böhem ergehen, vnd an wem die Böhm- sowol die Römische Cron kommen vnd
gelangen wird. Durch Georgius Andreas Stein Leutmontanus in öffentlichen Druck
geben. 1622. U. o. I trycket ingår även en redogörelse för Spinolas nederlag vid
Bergen ob dem Soem. — Se K. Sudhoff, Versuch einer Kritik der Echtheit der
Paracelsischen Schriften, I, s. 530 f.
[5] Rörande denna här som bihang avtryckta upplaga, se K. Sudhoff, a. a.,
I, s. 539 f. Om Morsius, se Heinr. Schneider, J. Morsius und sein Kreis, 1929.
Schneider, som meddelar en bibliografi över Morsius’ utgivna skrifter, känner
märkvärdigt nog icke denna hans edition av Paracelsus’ profetia, vars
utgivarnamn, Anastasius Philaretus Cosmopolita Morsius även i andra publikationer
använt. Om Morsius’ svenska förbindelser, se längre fram not 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1934/0029.html
