Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lejonet från Norden. Av Johan Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
började nog tankarna rikta sig mot Gustav Adolf — redan 1614
hade man ju från Tyskland vädjat till hans medverkan i den
väntade stora kraftmätningen. Den segerrike bekämparen av ryssar
och polacker blev snart den mest omtalade av Europas evangeliska
furstar, en uppgående sol — som Richelieu skriver — till vilken de
evangeliska höjde blicken i sin nöd, liksom seglaren mot Nordens
stjärna. Den berömde spanske generalen Ambrosio Spinola, som
hade ett beprövat omdöme, förklarade år 1620, att katolikerna nu
blott hade att frukta en motståndare, den unge konungen av Sverige,
som lovar att bliva en av alla tiders störste hjältar. [1] Till sina egna
furstar förlorade Tysklands protestanter efterhand all tro. Skrämda
av den katolska övermakten och rädda om sin ställning voro dessa
mest benägna att foga sig i den kejserliga segerherrens påbud.
Med den svenska hjälpexpeditionen till det av Wallenstein besatta
Stralsund under sommaren 1628 börja förväntningarna att skymta
sin uppfyllelse. Talrikare än någonsin förr stiga vid denna tid
profetiska stämmor upp ur folkdjupet, extatiska utbrott av den
allmänna religiösa fantasien, laddad sedan länge med alla dessa
apokalyptiska föreställningar, rosenkreutziska mysterier, astrologiska
förutsägelser, som under förföljelsens och orons år riktat de betrycktas
blickar mot Norden. Man väntar på konungen av Sverige, som
judarna väntade på Messias, heter det år 1629 i ett brev från
Wallenstein, som vid denna tid under mörka aningar ivrigt rådfrågade
stjärnorna om sin blivande motståndares bestämmelse. [2]
Förutsägelserna voro alarmerande. Nyss hade den kände Hamburgastrologen
Becker ställt konungens horoskop och funnit honom vara ’den
samme herre, som detta kriget äntligen med lycka utföra skall och
de underkuvade igen hjälpa på benen’ [3] och de fortsatta
undersökningar, som Wallenstein lät företaga, bekräftade detta: Gustav
Adolf vore Europas lycksaligaste herre, han skulle uppnå en ålder
av 62 år och triumfera över alla sina fiender. [4]
Wallenstein hade utan tvivel rätt karaktäriserat folkstämningen
i de nordtyska landen, där Gustav Adolfs agenter under dessa år
gjorde samma iakttagelser. Kristoffer Ludvig Rasch, som 1627 och
1628 i diplomatiska ärenden vistades i Hamburg, Lübeck och andra
tyska Östersjöstäder, möttes här av den allmänna övertygelsen,
trosvisst omfattad av hög och låg, att konungen av Sverige var det
väntade Lejonet från Norden, som enligt gudomliga förutsägelser
skulle komma de beträngda evangeliska till hjälp. I sin rapport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>