Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lejonet från Norden. Av Johan Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibelverk — man erinre sig, att Bureus varit en ledande kraft vid
tillkomsten av Gustav Adolfs bibel 1618 — och en gång ger han
konungen till present ett teologiskt arbete. Vid andra tillfällen
berättar konungen för Bureus sina drömmar eller frågar honom, om
en kristen konung utan synd kan börja ett anfallskrig — det var
år 1622. Många gånger nämna dagboksanteckningarna intet om
samtalens innehåll, ehuru de stundom varade halva dagar.
Bureus’ intima umgänge med konungen skådades icke med blida
ögon av de ortodoxa prästerna vid hovet, vilka i honom sågo en
misstänkt villolärare. En dag i juli 1621 kom det också till en
scen mellan Bureus och hovpredikanten Johannes Bothvidi, som
hotfullt tillsade honom att icke ’predika’ för konungen, vilken dock
ej synes ha tagit någon djupare anstöt av sin gamle väns mystiska
spekulationer. Bureus var nämligen till sin religiösa och filosofiska
åskådning en anhängare av den svärmiska, åt den paracelsiska
naturfilosofien orienterade, spiritualism, för vilken weigelianismen och
det därmed besläktade rosenkreutzeriet vid denna tid voro de mest
representativa uttrycken. Då rosenkreutzarna offentliggjorde sina
idéer om en allmän världsreformation, kände sig Bureus genast
såsom en av dem och utsände 1616 trenne skrifter i deras ända,
fyllda av den besynnerligaste mystik. [1] Dessa skrifter synas ha
blivit observerade även i utlandet och genom sin gåtfullhet väckt
ett särdeles intresse inom rosenkreutziska kretsar, År 1624 fick
också Bureus besök av den tidigare omtalade Joachim Morsius från
Hamburg, en av de ivrigaste entusiasterna för rosenkreutzarnas
idéer, vilken företagit den långa resan enkom för att få de
nödvändiga kommentarerna till en av dessa hemlighetsfulla skrifter och
göra närmare bekantskap med den svenske mystikern. Morsius
stannade rätt länge och de båda filosoferna hunno att ägna sig icke
blott åt Bureus’ skrift men även åt samtal om de vises sten, som
vid denna tid sysselsatte Bureus’ fantasi. [2] Efter sin hemkomst
utgav Morsius följande år Paracelsus’ profetia om de tre skatterna
och Lejonet från Norden. I en efterskrift omtalar han sitt besök
hos den fromme och lärde Johannes Bureus, den krigiske konung
Gustav Adolfs antikvarie och bibliotekarie, anför titlarna på hans
rosenkreutziska skrifter och berättar för övrigt, att han på Bureus’
enträgna begäran visat honom Paracelsus’ recept för framställningen
av de vises sten. [3] Av Bureus’ anteckningar finner man, att han
den 27 juni 1625 mottog ett brev från furst August av Anhalt —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
