Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lejonet från Norden. Av Johan Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
71 G. E. Klemming, Anteckningar af och om Bureus, i Samlaren 4—5, 1883
—1884. Se ock H. Hildebrand, Minne af riksantikvarien Johannes Bureus, 1910,
s. 58 ff.
72 Se härom J. Nordströms inledning i G. Stiernhielm, Filosofiska
fragment, I, 1924, s. clxxvii f.
73 Samlaren, 4, 1883, s. 82 ff., dagboksanteckningarna för 5/7, 7/7, 10/7, 1/8—4/8.
Om Morsius, se ovan not 43. — Här kan också tilläggas, att Bureus, i varje fall
vid en senare tidpunkt, stod i förbindelse med Abr. v. Franckenberg, den bekante
Schlesiske, av Weigel och Böhme påverkade mystikern, vilken också räknades bland
rosenkreutzarna. Tvenne brev från F. till Bureus från åren 1641—1642 finnas i
den benzeliska brevsamlingen i Linköpings stiftsbibliotek och äro tryckta i
Gjörwell, Det svenska Biblioteket, 4, 1760, s. 63—67. F. kallar B. ’sacerrime mysta’,
tackar för hans Tabula Smaragdina och ber om närmare uttolkning av B:s
mystiska skrifter. Om Franckenberg, se senast W.-E. Peuckert, Die Rosenkreutzer,
1928, passim.
74 Se Morsius’ som bihang till denna uppsats tryckta edition av Paracelsus’
profetia, under rubriken ’Lectori Benevolo’.
75 Samlaren, 4, 1883, s. 97, dagboksanteckning för 27/1 1626, då Bureus
befann sig på resa i Ölva i Kolbäck: ’der sende jagh til Bror Anderson Ståthållaren
på Strömsholm om Paracelsi tvänne skatter medh fierdingzmannen’. — Längre
fram på året, den 20 aug. 1626, inköpte Bureus Alstedius’ Thesaurus chronologiæ,
där även det nordiska lejonet figurerar; se ovan not 40.
76 Den danske gesandten i Stockholm, Peder Galt, hemsände, enligt sin
depesch av 19 juni 1622, ett ’prognosticon fratrum roseæ crucis’. Se N. Ahnlunds
edition av Galts depescher i Hist. handl., 26, 1924, s. 35. Vilken skrift som
härmed åsyftas, är naturligtvis omöjligt att säga. I varje fall kan det icke vara
fråga om det första kända trycket av Paracelsus’ profetia 1622, ty detta utkom
först i slutet av detta år, eftersom därmed är sammantryckt en redogörelse för
krigshändelser den 12 okt. 1622. Se Sudhoff, Versuch einer Kritik der Echtheit
der Paracelsischen Schriften, I, s. 530. — Den för dylika ting mycket intresserade
Galt tolkade år 1623 den bekanta vädersolstavlan i Stockholms Storkyrka (om
denna se N. Östman i Sankt Eriks Årsbok 1911, s. 113 f.), som bl. a. skulle
betyda, att Gustav Adolf ej komme att regera längre än 16 år, att gustavianska
familjen med honom skulle utdö, och att efter den tiden stora politiska
förändringar skulle inträffa. Detta ’Vaticinium Petri Galthii de regno Suecico’
meddelas av Ahnlund, a. a., s. 116 ff. efter en 1700-talsavskrift i Det Kongel. Bibliothek
i Köpenhamn och en äldre ofullständig avskrift i Kungl. biblioteket i Stockholm.
En annan avskrift, som i vissa fall tycks ha bättre läsarter, finnes i
Universitetsbiblioteket, Köpenhamn, sign. Rostgaard 273. Den är från 1600-talet.
I den i dessa noter ofta citerade flygskriften Vnterschiedliche Paßporten,
1632, s. 21, berättas om några andra märkvärdiga himlatecken, som finnas
avmålade i en kyrka i Stockholm och menas förutsäga Gustav Adolfs triumfer och
kommande världsherravälde. Mot vanligheten anföres ingen källa för denna
besynnerliga berättelse, som här in extenso meddelas: ’Zu Stockholm in der
Haupstadt Schweden, soll in einer Kirchen dieses Himmels-Gesichte abgemahlet
vnd beschrieben seyn. [i marg: Vmbs Jahr Christi A. 1520] Es sind zu den
Zeiten deß Herrn Lutheri, inn bemelter Königlicher Residentzstadt, am Himmel vier
Wochen lang, Tag vnd Nacht, fort vnd fort gestanden, vnnd von jedermänniglich
mit Verwunderung gesehen worden, drey schöne Regenbogen, vnd vnter dem
dritten eine rundte Kugel, vnnd vmbgewundener Ahl, als sich nun über diesem
Gesichte sonderlich damaliger König in Schweden verwundert, vnd alle
Sternkündigen darüber vernommen, haben endlich die Finn- vnd Lappländische Warsager
vnd Zeichendeuter, nach genommener vnnd bekommener Bedenckzeit, einmühtig
geweissaget: Die drey Regenbogen, als Gnadenzeichen, bedeuten drey Könige, auß
dreyen vnterschiedenen Geschlechten, die würde GOTT in hundert Jahren diesen
Landen geben. Wenn aber mit Außgang der hundert Jahr der dritte König würde
auffstehen, der würde einen Sohn bekommen, mit Namen Gustavus, der würde ein
Herr der gantzen Welt werden, welchs durch die Kugel angedeutet, vnd würde
mit vnverhinderter Geschwindigkeit sich auß aller seiner Feinde Handen winden,
welchs durch den krummen Ahl ab- vnd vorgebildet worden. Vnd solche drey
Geschlechte der vnterschiedenen Königslinien sind gleich gewesen in dem
funffzehenden Seculo von Christi Geburt: Als 1. das Canutische. 2. das Polnische, vnd
nunmehr das 3. deß Königs Caroli: welcher ist ein Vatter Gustavi Adolphi, etc.’
Detaljen med ålen erinrar ju något om den figur i Stockholms Storkyrka med
tillhörande verser, varom Messenius, Sveopentaprotopolis, kap. 21, och Loccenius,
Historia Svecana, 1676, s. 194, berätta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
