Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lejonet från Norden. Av Johan Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
83 Andr. Goldtmeyer, Astrologische Schwedische Kriegs-Chronica. Das ist
Deß . . Herrn Gustavi Adolphi. . Empfängnuß, Geburt, Leben und Todt.
Darinnen alle Deroselben Ritterliche Thaten . . beschrieben. Strassb. 1635. Denna
skrift, som var dedicerad till markgreven Fredrik av Baden, är omtryckt i G. Conr.
Horst, Zauber-Bibliothek, 5, 1825, s. 171—200, och 6, 1826, s. 168—192.
Goldtmeyer yttrar bl. a.: ’Die Revolution vber das 38. Jahr deß Alters Königl. Mayst.
betreffend, hatte selbige mir niemals auch bey Lebenszeiten höchst gemelten
Königs, gefallen, weßhalben ich auch mit Herr Erekebrechten [menas Erasm.
Erckebrecht, svenskt hovråd i Mainz, av vilken brev finnas i Ax. Oxenstiernas
brevväxling i Riksarkivet?] zu Nürnberg, vnd andern der Astrologi erfahrnen offt
conversirte, vnnd conferirte, welche jhres theils den Außschlag so böß niemals gemacht
hatten. .’ Sedan han angivit de astrologiska grunder, som gjorde 6 nov. 1632
till en så olycksbringande dag för konungen, säger Goldtmeyer: ’Dieses, nach deme
ich also zu sein befunden, hab ich kein scheu getragen, bey Lebenszeiten, Königl.
Mayst. zu Schweden, zu notificiren, welches anderer Ort mir fast vbel bekommen.’
(Horst, a. a., 6, s. 183 ff.) Förklaringen till de sista orden finner man hos P.
Freherus, Theatrum virorum eruditione clarorum, Nürnb. 1688, s. 1551, varest
det berättas att Goldtmeyer (Goldmayer), som var född 1603, ägnade sig åt
medicin och kemi först i Altdorf och därefter i Strassburg: In hâc in prædictionibus
Astrologicis singularis cum mense Octob. A. C. 1632. Sereniss. Sueciæ Regem
Gustavum Adolphum die 6. Nov. in proelio Lützensi morte violenta vitam
finitorum prædixisset, plebi Argentinensi f actu s admodum exosus, & ab ula lapidatum
se iri metuens suasu Rectoris tune Magnified D. Johannis Schmidii, Theologi Celebris,
Argentorato discedens, Tübingam se contulit. Mox vero mens. Dec. post Regis
obitum Argentinarn redux, ab omnibus incolis tanquam Vates singularis in summo
honore habitus est. Den senare delen av sitt liv tillbragte G. i Nürnberg, där han
dog 1664. Se om G., förutom Freherus, J. G. Doppelmayr, Historische Nachricht
von den Nürnbergischen Mathematiks und Künstlern, Nürnberg 1730, och J. Chr.
Adelung, Geschichte der menschlichen Narrheit, IV, Leipzig 1787. Tre a v G:s
flygskrifter äro förtecknade i P. Hohenemser, Flugschriftensammlung d. J. M.
Zum Jungen, s. 111 och 186. — Antalet över Gustav Adolf ställda horoskop har
säkerligen varit stort. Det ryktbaraste av dem torde väl vara fransmannen J. B.
Morins, utfört på kardinal Richelieus beställning och publicerat i Morins arbete
Astrologia Gallica, 1661, s. 399 ff. — Ahnlund, a. a., s. 175 och 182, erinrar om
Beckers och Pinnoyius’ astrologiska prognostica. Av dessa stod Pinnovius i
Wallensteins tjänst. Under året 1628 synes W. även ha anlitat bl. a. den ryktbare
pommerske läkaren och matematikern David Herlicius (om denne se Allgemeine
Deutsche Biographie, 12, s. 118 och där anförd litteratur) för att tillfredsställa sin
vetgirighet rörande Gustav Adolfs nativitet, vilket framgår av ett hans brev till
fältmarskalken von Arnim, daterat Gitschin den 21/5 1628, varest det heter: Ich
sag dem herrn danck das er mir des Königs auf Schweden geburtstag zugeschickt
hatt nun ist es noch ein dabey von noten das man das orth wo er geboren ist
worden wissen köndte denn das bedarf man wegen der elevacion Poli bitt der
herr schicke mirs aufs eheste zu sonsten sehete ich gern das der herr durch den
Doktor Herlicium liesse das thema erigiren nicht das so viel dran gelegen wehre
aber ich will das unterschiedliche sein sollen dies erigiren werden er darf sonsten
kein judicium drüber machen nur bloss die figur . . . (Wallenstein, Briefe, hrsg.
v. F. Förster, 1828, s. 338.) Herlicius var i Sverige ingen obekant person — från
1601 till 1644 trycktes nära nog årligen hans almanacka i Stockholm (se G. E.
Klemming och G. Eneström, Svenska almanackor, kalendrar och kalendariska
skrifter intill 1749, 1878, s. 3 ff.; se ock ib. s. iv—V.) I Riksarkivet finnas
ett par brev från H. till Axel Oxenstierna; i det ena av dessa, dat. Stargard 1
maj 1618, ber han om svenskt understöd för tryckning av sina astronomiska verk
och erinrar adressaten om sin tidigare bön att erhålla uppgift om den unge
konungens och Axel Oxenstiernas födelsedag och födelsetimme; i det senare brevet,
daterat 19 dec. 1631, säger han sig föregående år ha sänt Gustav Adolf hans
horoskop och ber nu att få också rikskanslerns ’tempus natale cum certis
circumstantijs’, utlovande den mest obrottsliga tystnad rörande de astrologiska resultaten.
Samtidigt skickar han några exemplar av sitt Prognostikon för 1632, som han
tillägnat Gustav Adolf. Av Herlicius har man även, vilket i detta sammanhang
må tilläggas, en skrift med titeln Muthmassung vnd Meynung von Krieg vnd
Krigsgeschrey deß 1632. Jahrs, där han talar om ’die naheit deß lieben Jüngsten
Tags (dafür vnserm Herrn Jesu, welcher nun auff der Reyse, vnnd zu seiner
Ankunfft sich bald begeben wird, hertzlich zu dancken)’ och vidare varnar en hög
potentat, vars liv står i fara den närmaste tiden efter 8 okt. d. å. på grund av
en olycksbådande konjunktion denna dag av Mars och Saturnus i Skorpionen:
Ein hoher Potentat, hat in seiner Geburtstund, diese beyde vereynigte Planeten
stehent gehabt (welcher es ohne zweiffei weiß) hat sich in diesem jar wol
vorzusehen, wundere mich aber, daß es bißhero verblieben. (Citatet efter den i
Uppsala universitetsbibliotek, Planerska samlingen, befintliga broschyren Sechtzehen
vntersehiedlicher Calender-Schreiber etc, 1632, s. 2 ff.). Troligen har väl Herlicius
här haft Gustav Adolfs horoskop i tankarna. Också Morin förutsade konungens
våldsamma död som en verkan av Saturnus och Mars.
Bland de Stiernhielmska papperen på Kungl. Biblioteket finnas också ett par
horoskop, ställda över Gustav Adolf, det ena av Stiernhielms hand, vari
konungens död för fiendehand förutsäges. I den förut nämnda Morsius’ Album, förvarat
i Lübecks stadsbibliotek, erinrar jag mig även ha sett en Gustav Adolfs nativitet.
I Matth. Lungwitius’ Dreyfacher Schwedischer Lorbeer-Krantz, 1632, s. 15,
heter det om konungens nativitet: Es wollen auch etliche gelehrte Leute auff den
Vniversiteten in Schweden, Pommern vnd Mechelburg dafür halten, als ob Ihrer
Königlichen Majestät in dero Nativitet mehr Glück bezeiget würde, als Alexandro
Magno. Dessa ord ha utgått i upplagan av 1635.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
