- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 15. 1934 /
73

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När skrev Hedvig Charlotta Nordenflycht skaldebrevet till Criton?. Av Gardar Sahlberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När skrev Hedvig Charlotta Nordenflycht skaldebrevet till Criton? 7 3

ou Ten preserver, pour le rendre meilleur, ou pour 1’empêcher de
de-venir pire? • • • ^es kernes causes, qui ont corrompu les peuples,
ser-vent quelquefois a prévenir une pius grande corruption; c’est ainsi
que celui qui s’est gate le temperament par une usage indiscret de la
medicine, est force de recourir encore aux médecins pour se Conserver
en vie; et c’est ainsi que les arts & les sciences, apres avoir fait éclore
les vices, sont nécessaires pour les empêcher de se tourner en crimes;
elles les couvrent au moins d’une vernis qui ne permet pas au poison
de s’exhaler aussi librement . . . {Rousseau, a. a. I, 250, även citerat i
Mer cure de France, mars 1753, s. 156 £L)

Overgå vi till skaldebrevet, märka vi ronsseauanska drag’ redan
i diktens början. Critons tes: ju mera upplyst vett, ju mera
dygdig vilja, vars riktighet fru Nordenflycht drager i tvivelsmål, är
den adekvata kontrasten till Rousseaus proklamation, som snarare
lyder: ju mindre upplyst vett, desto större dygder. Det förefaller,
som om detta tema vore en rent verbal översättning av ett uttryck
i konung Stanislaus’ oppositionsskrift. Han skriver nämligen:

La curiosité, naturelie à 1’homme, lui inspire l’envie d’apprendre;
ses besoins Ini en font sentir la nécessité; ses emplois Ini en imposent
1’obligation; ses progrès lui en font gouter le plaisir. Ses premieres
découvertes augmentent l’avidité qu’il a de sçavoir; pius il connoit,
pius il sent qu’il a de connoissances à acquérir; & pius il a de
con-noissances acquises, plus il a de facilité à Men faire.

När Rousseau i sitt genmäle punkt för punkt bemöter sin
vedersakare, kommer denna sista, av mig kursiverade mening att
stå isolerad. Det är icke otänkbart att Klingenberg därav
formulerat sin tes. Man kan således icke bortresonera, att fru
Nordenflycht sysslar med samma problem som Rousseau. Och i slutet
av dikten — i vad Lamm kallar den senare delen — träda
likheterna med svaret till le roi de Pologne tydligt fram:

Men Criton likafullt din satts jag gilla vill.

Nu hör det kloka verlden till

At sig altmer i kundskap styrka,

Sen hon har börjat konster yrka.

I deras rätta bruk hon sällhet söka bör,
Sen hon Naturens röst nu icke mera hör.

Detta, som hon i fortsättningen i en del bilder närmare
utlägger, sammanfaller med Rousseaus ovan citerade deklaration.
Under sådana omständigheter, d. v. s. om man tager hänsyn till att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1934/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free