- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 15. 1934 /
82

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegnérs dikt Svanen och Fjelltrasten. Av Hedvig Herrlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82 Hedvig Herrlin

så starkt verkat på honom.» Enligt Risberg kände Tegnér en
översvallande beundran för Oehlenschlæger, men protesterar dock här
mot »det Välskas» allmängiltighet som mönster. Även om man går
med på Eisbergs starka betonande av det välska inslaget i
Oehlen-schlægers diktning, behöver man därför ej instämma i hans åsikt,
att Svanen skulle representera Oehlenschlæger. Eisberg bemöter i
sin uppsats Bööks uppfattning och tager också upp frågan, om
svanen skulle kunna tänkas föra den tyska nyromantikens talan.
Wrangels tolkning omnämnes ej alis. Och dock synes mig just
Wrangel vara den, som i sin Eämenbok visat, i vad riktning den
rätta uppfattningen av dikten torde vara att söka. Wrangel
nämner Leopold i samband med ett par rader i dikten, men drager ej
ut konsekvensen, att hela dikten skulle vara riktad mot Leopold.
Mig förefaller det emellertid, som om Tegnér just åsyftat Leopold
med »Svanen». Jag vill därför i det följande taga upp Eisbergs
tolkning till diskussion.

De anknytningar till Danmark och därmed till Oehlenschlæger,
som Eisberg söker få fram i uttrycken »ättehögen» och »svanen»,
synas ganska osäkra. I några andra ord ser Eisberg direkta
influenser från ett par av Oehlenschlægers dikter. Även om detta
är rätt — vilket ju är möjligt fast ej säkert — så behöver detta
sakförhållande, lika litet som eventuell Oehlenschlægersk influens
på rytmen, vara ett skäl för att Svanen och Fjelltrasten skulle
vara riktad mot Oehlenschlæger. Tegnér kan ju hos denne endast
ha lånat en del material för att karakterisera motsättningen mellan
Söder och Nord, utan att därför i sin dikt polemisera mot honom.
— De starkaste orden i Svanen och Fjelltrasten (i strof 11) skulle
enligt Eisberg blott avse ett litterärt program från Tegnérs sida
och »få ej fattas såsom riktade direkt mot Oehlenschlæger», bl. a.
av det skälet, att de äro lånade från den tidigare dikten De tre
bröderna. Det är dock egendomligt, att diktens polemiska klimax
ej skulle rikta sig mot polemikens föremål.

En svårighet för sin teori finner Eisberg i följande
omständighet: svanen klandrar trasten för brist på behag, smak och finhet^
och Eisberg säger, att det är svårt att förstå, vad som skulle ha
föranlett Tegnér till detta klander. Eisberg antager därför, att
Oehlenschlæger skulle kunna ha betecknat stilen i Svea såsom »vild»
’(= ovårdad). Då detta förmodande ej på något sätt bestyrkes med
belägg t. ex. ur brev från Oehlenschlæger till Ling, den av Eisberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1934/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free