- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 15. 1934 /
86

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegnérs dikt Svanen och Fjelltrasten. Av Hedvig Herrlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86 Hedvig Herrlin

Leopold saknade plan i Sveas första del och hade i sin kritik vidare
yttrat, att han fann den poetiska uppfinningen i dityramben
»vidunderlig1, utan behag och verklig skönhet». (G. Ljunggren, Sv.
Akademiens Historia 1786—1886, del I, s. 291 ff.) Jämför i Svanen

och Fjelltrasten: »Hvad är–––-Styrkan utan allt behag.» Han

uttalar också senare i brev till Eosenstein sin förundran och
bedrövelse över Akademiens dorn. Det är mycket sannolikt, att Tegnér
fått kännedom om innehållet i Leopolds kritik genom Jakob
Adlerbeth, vars fader varit bland dem, som ivrigast verkat för Sveas
prisbelöning.1

Leopolds inträdestal i Svenska akademien hade behandlat
ämnet snille och smak, akademiens valspråk. Han talade där om
»författare, hvilka ägt nästan alla egenskaper af snille, utom den att
styra och bruka det». — — »Deras styl saknar icke glans, styrka
och skönhet», men de söka »mindre prydlighetens behag, än den
spänning som fordras för att åstadkomma stora verkningar.» — —
»Det goda vettet måste regera inbillningen.» (Sv. Akademiens
Handlingar, del I, s. 169 ff.) Jämför i Svanen och Fjelltrasten:

Hvad är Snillet utan Smaken?
Styrkan utan allt behag?
Mät ej himlen på den trånga
falska scalan af ditt vett.

Vidare kan anföras Wrangels ovan nämnda påpekande, att det
är till Leopolds estetiska teori, »Smaken är snillets regel», som ett
par av trastens ord i strof 8 hänföra sig. Och slutligen kan
framhållas den nyss uppvisade stora likhet, som finnes mellan de
uttryck Tegnér använder om svanens sång och om Leopolds i ett par
senare dikter.

Skälet till att Svanen och Fjelltrasten ej trycktes i Idunas
tredje häfte utan först i det elfte (1845), skulle då framför allt vara
att söka i diktens polemiska ton såsom varande misshaglig för en
del av Svenska akademiens medlemmar2 och speciellt för Leopold.

1 Vi ha terminus ante quem för Svanen och Fjelltrasten i den 20 maj 1812.
En terminus post quem får man nu, om man antager dikten vara riktad mot
Leopold, särskilt på grund av dennes kritik av Svea. Svanen och Fjelltrasten måste
då vara skriven efter början av dec. 1811, då Tegnér fått veta, att Svea blivit
prisbelönt och då troligen även fått kännedom om Leopolds yttrande. Böök anser
också, att man »med stor sannolikhet» kan antaga, att den diktats våren 1812.

2 Jfr Wrangel, a. &., s. 131.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1934/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free