Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyra poetiska dokument från Geijers yngre år. Av Evald Malmström - 4. Amalia von Helvig till Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 Evald Malmström
De två första poemen här ovan äro satta efter författarnas
handskrifter i Stiernstedtska samlingen. Den andra versionen av
Geijers svar finnes i avskrift sammastädes. Avskrivaren har vidare
upptecknat en rad varianter till olika partier av Geijers dikt. Av
dessa varianter återges de, som inte återfinnas i första versionen.
Ordningsföljden mellan de båda fullständiga versionerna är
ganska lätt att fastställa. Stilen i originalhandskriften är Geijers
omkring 1816. Dess sista terzett innehåller en då aktuell futural
anspelning, som saknas i avskriftversionen. Den senare är tillika
den mera konstnärligt utarbetade. Den bör alltså vara yngre.
Värre är det att ge varianterna deras rätta plats. Upptecknaren
har tyvärr inte gett någon upplysning om vilka av dessa, som höra
samman. Det förefaller dock ganska tydligt, att varianterna till
verserna 12 —14 i tiden ligga mellan de bägge bevarade fullständiga
versionerna. Troligen är detta fallet också med de övriga.
Om sonetternas tillkomsthistoria lämnar Malla Silfverstolpe
följande upplysning i sina Memoarer: »Innan gossarnas sjukdom1 hade
Amalia skrifvit en vers som uttryckte, huru hon, lidande, bedragen
i sina förhoppningar, måst, tvingad af ödet, återvända till den
svenska jorden, som hon ej mer ansåg som sin hemvist — men att
hon nu erkände, att hon blifvit ledd därtill för att lara förstå och
värdera Nordens kraft och enkla dygder. Geijer hade därpå svarat
med ord och musik, och hans musik förljufvade nu deras dagar.»2
Amalias här omnämnda vers är efter allt att döma identisk med
sonetten av den 19 mars; beskrivningen passar inte riktigt, men
detta torde väl helt enkelt bero på att den är gjord med fri hand,
ur minnet. Svaret i ord och musik kan däremot knappast åsyfta
Geijers sonett, ty sådana bruka inte tonsättas. Också är i själva
verket svarssonettens datering fingerad; poemet har tillkommit ett
par månader senare. Detta framgår av dess innehåll. Hänsyftningen
på kransen kan inte gälla något annat än den episod vid firandet
av Geijers namnsdag, den 18 maj 1816, som Malla berättar om:
»Amalia påsatte honom en vacker lagerkrans. Rörd och betagen
föll Geijer på knä och grät.»3 Det är nämligen mycket litet troligt,
att man hyllat Geijer på precis samma sätt ett par månader förut.
Och Amalias sonett innehåller ingenting om en dylik hyllning, ej
1 Amalias söner insjuknade i början av april. (Anmärkt här.)
2 Malla Montgomery-Silfverstolpes memoarer, utgifna af Målla Geandinsox,
2, Sthlm 1914, s. 2*67 f.
3 Ib. s. 274.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
