Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Engelbrektskrönikans tillkomsttid och författare än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 115
kommer inför detta resonemang1 på grund av kontrasten att tänka
på Racines krav på ämnet för ett drama, att det framför allt borde
vara sannolikt.
Kumlien har också gjort reservationer (som han anser
»befogade») rörande min identifikation av Engelbrektskrönikans författare
med Johan Fredebern. Han talar t. o. m. om »en lucka i det
eljest så klara resonemanget, som borde ha föranlett författaren
att på avgörande punkter använda mera reserverade uttryckssätt».
Enligt mitt förmenande förefinnes ej alis någon lucka. — I
Samlaren 1931, s. 166 ff., konstaterade jag, att den del av
Engelbrekt skr önikan, som måste ha utgjort originalet, var renskri ven av
samma hand, som utskrivit så gott som alla riksrådsbreven under
åren 1434—39. Denna hand identifierade jag utan tvekan med
den i ett av diplomen omnämnde »Johan Fredebern Eikesens oc
war scriffuare», vilket jag kunde göra så mycket säkrare, som jag
uppvisade, att de germanismer, varav originalkrönikan överflödar1,
ha talrika motsvarigheter i diplomen2, vilket väl stämmer med
skrivarens lågtyska namn. Jag nöjde mig emellertid ej med att
konstatera, att renskrivaren av den ursprungliga krönikan (d. v. s.
Fredebern) varit lågtysk, jag bevisade också med hjälp av rimmen,
att författaren måste ha varit det.3 Att under sådana förhållanden
identifiera författaren med lågtysken Johan Fredebern innebär ej
någon lucka i resonemanget, notabene om man — som Kumlien
och undertecknad — vet, att författaren av Engelbrektskrönikan
för sin framställning i stor utsträckning anlitat uppgifter i diplom,
som utfärdats av riksrådet, och vilkas original med all säkerhet
förvarats i rådets kansli.4
Icke vill väl ända Kumlien göra gällande, att det i denna den
nationella resningens tid, då biskop Tomas i sin Engelbrektsvisa
om utlänningen yttrade:
»war han beena oc war han rydz
war han paall oc war han prydz
han5 älskadhe thorn som wargha6»,
1 A. a. s. 137 ff.
- A. a. s. 170 f.
3 A. a. s. 161 ff.
4 Ingvar Andersson, Källstudier till Sveriges historia 1230—1436 (Lund
1928), s. 269 ff.
5 D. v. s. Engelbrekt.
6 SFSS 25, s. 387.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
