Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Likheter mellan Engelbrektskrönikan och Danska rimkrönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 Erik Neuman
svensk, som författat krönikan. Vad nu v. 1971: 1—51 angår,
förekommer där monde 7 gånger, således ej mindre än c:a 14 gånger
på vart hundratal verser. Hur man ur dessa fäkta kunnat utläsa,
att avsnittet skulle stå i något slags språkligt motsatsförhållande
till hand 2:s övriga partier, förstår jag ej.
1. Om man ej i svensk litteratur från 1300-talet eller början
av 1400-talet kan återfinna rimflätningen a a b c c b, finner man den
däremot i ett danskt 1400-talsepos av hög valör, vilket »a priori»
kan antagas ha blivit känt i Sverige kort efter sin tillkomst — jag
menar Danska rimkrönikan.
I Brøndum Nielsens ovan redan citerade arbete lämnas s. 22 ff.
en översikt över de i olika delar av krönikan förekommande
versslagen. Denna översikt visar, att av krönikans 5096 verser blott
föga mer än hälften (2556) ha det traditionella knittelrimmet. Efter
v. 1242 inträder en stark växling mellan knitteln och ett fyrradigt
versslag med rimflätningen ab ab, som mot slutet av krönikan
(v. 4381—5088) blir allenarådande, om man undantager de åtta
avslutningsraderna med tryckdateringen. Ej mindre än 2099 rader1
rimma på detta sätt.
Det förekommer emellertid också ett tredje versslag »en
sekvensagtig 6-liniet Strofe (a a b c c b, med kvindelige Rim i 3. og 6. Linie)»2,
således med samma rimschema, som återfinnes i biskop
Tomas’ Frihetsvisa. Detta versslag förekommer redan i
inledningsdikten, v. 5—223, och även rätt ofta i fortsättningen, låt vara
att det; är i minoritet i förhållande till de två andra versslagen.
Det uppträder i partierna v. 2075-2080, 3302—3331, 3922-4194,
4267—4380, alltså sammanlagt i 4414 versrader.
Av speciellt intresse är, att i ett av dessa partier förekommer
ett fyrradsrim av alldeles samma slag som det, jag i min
redogörelse för metriska oregelbundenheter i Engelbrektskrönikan
anförde ur det senare överkorsade partiet 1971: 1 ff.5 Det är v. 4093
—4104, där rimorden lyda laa—faa—synne (= sinne): saa—faa—
inne : land—hand—ivinne : sloth—göth—tv aff uen myndhce (n. pro pr.)
Likheten inskränker sig f. ö. ej till att tredje, sjätte, nionde
1 En rad överhoppad efter v. 3203; Beøndum-Nielsen a. a. s. 24, not 1.
- A. a. s. 23.
3 V. 1 — 4 äro, som Bbøndum-Nielsen (a. a. s. 34) uppvisat, ett senare tillägg.
4 En halvstrof (3 rader) är överhoppad efter v. 4074 (Bkøndum-Nielsen, a. a.
s. 24).
5 Samlaren 1931, s. 118; jfr ovan s. 146.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
