Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Likheter mellan Engelbrektskrönikan och Danska rimkrönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 149
och tolfte raderna ändas på -inne (-inna); två av rimorden (inne,
whine) äro också desamma.
I början av det uteslutna avsnittet v. 1971: 1 ff. förekommer,
såsom jag1 i del II av detta arbete1 anfört, också ett treledat rim
av typen a ah c ch ddb, nämligen först-^-störst—heela : fic—gik—
iveeta : län—i gen—förtreeta. Ett dylikt (men med andra rim)
uppträder också i Danska rimkrönikan v. 4066 ff., nämligen slot—got
—spurde (= sporde): Gyntzelyn—myn—sore (= svoro): stœtyn—myn—
tij I hør de. Det är visserligen sant, att den ursprungliga texten att
döma av den lågtyska översättningen2 haft ytterligare tre verser,
men dels är detta vittne ej så absolut säkert3, dels är, även om så
skulle vara fallet, mycket troligt, att Engelbrektskrönikans
författare gjort bekantskap med Danska krönikan i dess på danska nu
bevarade form, där de tre raderna saknas.
Det finns en omständighet, som stöder detta antagande. —
Om man läser v. 4066 ff. i Danska krönikan får man givetvis
intrycket, att man har att göra med ett treledat rim, där det
kvinnliga rimmet sporde4" (fullt tillfredsställande) rimmar med det följande
swore5 och (mindre tillfredsställande) med det därefter kommande
tijl hør de. Så torde saken också ha uppfattats av
Engelbrektskrönikans författare, ty han har på ett ställe, v. 2733 f., det i svensk
diktning före 1438 enastående rimmet spör dhe : til hör aha.
Visserligen förekommer i Eufemiavisorna och Erikskrönikan
understundom rimmen giör dhe : hör dhe, giord : hört, giort: för dh, hörde :
hor dhe, hort (adv.) : hört6, men samtliga dessa rim {bort: hört har
ursprungligen lytt borth: sporth1) ha säkerligen i författarnas språk varit
rena, eftersom sidoformerna giör dhe ’gjorde’ och bördhes ’borde’ äro
säkert belagda i fornsvenskan. Nu kan man visserligen invända, att
om författaren haft som mönster handskrifter av nämnda rim verk,
1 Samlaren 1931, s. 117.
2 Molbech, Rimkr. (= Den Danske Riimkrønike, udg. af Chr. Molbech,
Kiøbenhavn 1825), s. 207, anm. till v. 4074; Brøndum-Nielsen, a. a. s. 24, not **.
3 Alldeles uteslutet är väl ej, att verserna kunna hå tillagts av översättaren,
som märkt oregelbundenheten i rimflätningen.
4 H. Nielsen, Rimkr. (= Den Danske Rimkrønike, udg. af Holger Nielsen,
København 1895—1911): spordhœ (uttal: spore).
5 H. Nielsen, Rimkr. : swordhe.
6 G. Cederschiöld, Rimlista (= Rimlista till Eufemiavisorna och
Eriks-krönikan utarbetad av Gustaf Cederschiöld, Göteborgs högskolas årsskrift 1902),
s. 268, 270.
7 E. Noreen, Studier rörande Eufemiavisorna III, s. 39.
8 Söderwall anför bör dhe ur Cod. Bildstenianus, bördo ur SDns 1: 31
(Unnaryd 1401) och tilbyrdhe ur SDns 2 : 670 (Västerås 1413, gammal avskr.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
