Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Likheter mellan Engelbrektskrönikan och Danska rimkrönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. 3163 ff.: ivestœr gøtland—østær gøtland—westœr manneland
—syndre manneland.
V. 3534 ff.: tij I {= till)—sJciel—i Uell—tijll.
V. 3842 ff.: aar—Iaar (= bår)—aar—wåår (= var).
Y. 3888 ff.: kalland—tydeslcce land—i landh—fand (= fann).
Till dessa exempel böra kanske också räknas följande:
V. 1535 ff.: i modh (= emot)—fodh (= fot)—godh—blodh.
V. 2013 ff.: raadh—haadh (= hån)—åth (= åt)—hath.
Visserligen äro enligt Brøndnm-Nielsen rim sådana som wd (—ut):
gwd ( = Gud) »relativt sjældne», men åtminstone fjorton dylika har
jag1 vid en rätt ytlig genomläsning av krönikans första 4784 verser
antecknat, nämligen hath (== bad n.):hrath {= brått) 1857 f., hrath
(= brått): raadh (= råd) 3246/48, stad: fat (=fått) 4541/43, sfotø
(= stad): legath {= legat) 3638 f., wijdh {== vidt): strijdh 277 f., blodh:
i modh (= emot), dane bodh (= danabot): godh 3001 f., emodh (= emot) :
flodh 865 f., Heynodh : lodh (= lät) 4138 f., lodh (= låtsade) : modh
497 f., wedher mod : bod (= bot) 4288 f., grødh (= gröt): brødh 3556 f.,
strøth\døth (=döda) 2269/71, odh (= åt, pret.): godh 615 f.
De tio fyrradsrimmen i Engelbrektskrönikan och de aderton
(eller tjugo) i Danska krönikan synas onekligen böra ställas i
samband med varandra, vilketdera rimverket än stått mönster.
2. Synnerligen gåtfulla verkade på mig från första stund
följande rim i Engelbrektskrönikans originaldel1, nämligen haua: dagha
1714 f., 2335 f., haua-.dragha 2151 f., 2475 f., jnhaua:til dragha
2028 f., haff wa : skr aga1 1282 f., hafva : thagha 1614 f., gr aff wa : thagha
2572: 20 f., legraff wa: vptagha 2740 f., hafde : lagde* 1479: 5 f., 1540 f.,
hafft: aff laght 1798: 1 f.
Också i originaldelen av parti 2 (hand 4 och hand 5) finnas
dylika rim; så hos hand 4 haffua: dagha 3970 f., haff wa: dragha
4574 f., hafwa: for dr agha 5293 f., haff de \ sagde 4088 f. och hos
hand 5 haffua: pläga (= plåga) 4414 f., traffua: draga 4196 f.4
Till dessa rim bör troligen även läggas Jcöpnmn& haffri: gagn
424 f. Det förekommer visserligen i den av hand 1 renskrivna
1 = Hand 2:s, Fredeberns, manuskript.
2 Söderwall: skraghi m. (rnnt. schräge) belägringsmaskin bestående av en
grof och i ändarne tillspetsad bjälke genomträdd av korsvis ställda pålar. Ordet
uppträder först i Engelbrektskrönikan.
3 hafde rimmar också med berade inf. 2059 f.
4 dugha (inf.): stwffua (= stuga, rum) hos hand 4, v. 4686 f., och huga (d. sg.):
r omar a skua hos hand 5, v. 4470 kunna naturligtvis ha varit rena rim i
författarens språk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
