Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Likheter mellan Engelbrektskrönikan och Danska rimkrönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 Erik Neuman
finnas i Danska krönikan ej blott likartade utan t. o. m. samma
rim — haffn-.gaffn — ej mindre än fyra gånger, därav två gånger
den verbala motsvarigheten Købmanhaffn (københaffn) : gaffn.
Fredebern har emellertid, då han rimmat sin Engelbrektskrönika,
ej nöjt sig med att slaviskt begagna Alexanderssagans och Danska
krönikans osvenska rim av typen haffua: dagha. Han har också,
såsom vi finna av exemplen ovan (s. 151) nybildat en del av samma
kategori, nämligen haff wa : skr ag a, hafiva : thagha och (—)graffwa :
thagha. Huruvida han (till det poetiska språkets skada) nybildat
eller från sina förebilder upptagit fler, undandrager sig vår vetskap,
då ju blott senare hälften av hans krönika är bevarad i sin
ursprungliga avfattning.
Skulle han ej ha gjort det, är det hand 41, som nybildat träff ua :
draga och ur Konung Alexander ytterligare upptagit rimmet haffde:
sagde.
Vad parti 3 av KK 2 angår, finnas här de tre rimnyheterna
hafuer : drager2 9195, tr af ua : behaga 9409 f. och haffde: br ägde (d.
sg. n. ’knep’) 9191 f. Författaren har också från Danska krönikan
lånat gr a faa : draga (begraues \ for dr anes) 8993 f. och med dess
tillhjälp nybildat gr af ua : däga 9155 f.
Vi finna f. ö. de från det föregående välkända rimmen haffua :
däga 6714 f., 7506 f., 8431 f., haffua :{—)draga 7476 f., 8615 f.,
8737 f., 8827 f., 8849 f., 8893 f, 8909 f., 9251 f., 9325 f., haffua :
tagha 8295 f., 8419 f., haffde :{—)! ag de 6904 f., 6926 f, 6946 f.,
6952 f., 7801 f., haffde: sagde 6744 f., 7929 f., 8021 f.3
Både i parti 1 och parti 3, där materialet är litet rikligare,
kunna vi beträffande rimmen göra den intressanta observationen,
att de rim, som författarna lånat ur någon av sina källor, begagnas
vida oftare än de av dem nybildade.
Särskilt tydligt framträder förhållandet i det största avsnittet,
parti 3. Medan de fyra nybildningarna här användas blott en gång*
vardera, finna vi haffua : tagha 2 g., haffua : däga 3 g1., haffde : sagde
3 g., haffde : (—)lagde 5 g. och haffua : (—)draga ända till 9 gånger.
Tydligt är, att författaren, så snart han sett ett rim i skrift, ansett
1 = Författaren till parti 2.
2 Bildat efter haua : dragha hos hand 2 och hand 4.
8«Att skrivningarna^ i haffde och g i lagde uteslutande bero på ortografisk
konservatism, framgår tydligt av formerna had(h)e : (—) lad(h)e 7668 f., 8145 f.,
8285 f., 8447 f., 8925 f., 9049 f., 9077 f., 9089 f., 9153 f., 9259 f., 9329 f., 9515 f.,
9519 f., had(h)e:sadCh)e 7713 f„ 7749 f., 8483 f., 9333 f. och sadhe: raadhe (d.
sg. n.) 6990 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
