Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Likheter mellan Engelbrektskrönikan och Danska rimkrönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrömkans proveniens och sanningsvärde 163
i minnet1 har lian då skapat sitt nya rim, som åtminstone hade
den fördelen, att bägge rimorden voro tvåstaviga.
Denna hypotes vinner stod av det faktum, att bäd(h)er och
bädra (== förbättra) äro de enda former med dh för t hos
Fredebern, som måste tolkas såsom danska. Former sådana som badh
’båt’, frijdh ’fritt’, hardh ’hårf m. fl.2 med d(h) för t i slutet av
stavelse böra däremot förklaras såsom beroende på tysk stavning, i
det att ursprungligt b och d i medellågtyskan övergått till t i
slutljud men på grund av konservatism ofta skrevos d. Exempel på det
i tyskan ljudlagsenliga skrivsättet föreligga dock även hos
Fredebern, såsom got ’goda’, snit ’angrepp’, giort ’gjord’ (part. pret.).3
De danska formerna bäd(h)er och bädra hos Fredebern4 bero
säkerligen på inverkan av Danska rimkrönikan, där orden bœdher,
bœdhræ (inf. o. kompar. av adj.) förutom 8 g. i rim (se ovan!)
anträffas åtminstone 12 g. inuti raden (bœdher o. d. 1101, 2277, 2321,
4008, 4368, 4629, bœdhræ o. d. 22, 149, 290, 7635, 7765, 3824).
Även detta osvenska rim har med tacksamhet anammats av
Fredeberns efterföljare i rimmandets ädla konst. Så förekomma i
parti 2 medher : bädher 5558 f., mädher : bäther 5062: 5 f. hos hand 4
och mädher : bädher 4274 f. hos hand 5. I parti 3 förekomma dessa
rim ännu mycket talrikare; så mädher : bädher o. d. 6660 f., 6956 f.,
7030 f., 7204 f., 8315 f., 8621 f., 9151 f., 9261 f., 9547 f., mädher:
bäter o. d. 6632 f., 8057 f. Författaren till parti 3 har t. o. m.
efter mönster av detta dåliga rim skapat ett nytt, nämligen
wäder (n.) : bädher 7662 f. F. ö. har han från parti 1 upptagit medher
(= med): städher 7230 f. och från Alexanderssagan6 meder : ivedher
(= väder) o. d. 7336 f., 7352 f.
7. En i rim förekommande form, som säkerligen kommit direkt
från Danska rimkrönikan, är förgätt ’förgätit’ (:jätt ’lovat’) 1881 i
Engelbrektskrönikan.
I Fredeberns språkmiljö, Ösmo socken i östligaste
Södermanland7 eller Stockholm8 borde ’förgätit’ på denna tid ha hetat för-
1 Att han känt till det, framgår av det direkta lånet mädher : städher 1534 f.,
1732 f. (detta rim förekommer ej mindre än 4 g. i Konung Alexander; se ovan!).
2 Samlaren 1931, s. 131, 144.
3 Samlaren 1931, s. 144 f.
4 bäd(h)er 7 g., därav 2 g. i rim, bädra 1 g. (a. a. s. 131) inuti raden
5 K 41: bœdher.
6 Se ovan.
7 Där Fredeberns gods voro belägna; jfr Kumlien, Personhist. Tidskr. 1932,s. 87.
8 Där Fredebern ägde ett stenhus; se ovan s. 135.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
