Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Likheter mellan Engelbrektskrönikan och Danska rimkrönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Erik Neuman
ligen äldre Danska krönikan, kommer man till slutsatsen, att denna
senare år 1436—38 måste hå haft ett omfång* av minst 4608 verser.
Jag1 sade »minst», ty de historiska och litteraturhistoriska
förhållandena göra sannolikt, att den tillkommit senare än vid
Valdemar Atterdags (behandlad i v. 4505—4688) död.
Om krönikan — såsom i inledningsdikten1 påstås och en del
av dess uttalanden2 ytterligare understryka — är skriven av
munkar i Sorö kloster (vilket även Brøndum-Nielsen3 antager), är det
troligast, att den tillkommit vid någon dansk regents frånfälle, som
i särskilt hög grad framträtt som klostrets välgörare. Någon
sådan regent var emellertid ej Valdemar Atterdag. Han donerade
intet som helst gods till Sorö, och i motsats till sin fader
Kristoffer II och dennes broder junker Valdemar, som båda till heder
och båtnad för klostret låtit begrava sig i dess kyrka, stadgade
han, att hans lik skulle jordas i Vordingborgs slottskyrka, vilket
till Sorömunkarnas stora missräkning också skedde.
Helt annorlunda var förhållandet med hans dotter, den stora
Margareta, som städse var Soröklostrets gynnare och vän. Bedan
två år efter faderns död utverkade hon av påven tillåtelse att
överflytta sin faders ben till Sorö, och då hennes son konung Olav år
1385 avled, bisattes hans balsamerade lik ävenledes i klosterkyrkan.
Att drottningen skulle välja sin lägerstad på samma ställe, där
hennes fader och son vilade, var ju blott att vänta.4 Drottningens
förtjänst — som f. ö. själv gav en del gods till klostret — var det
väl huvudsakligen, att donationerna under hennes regering ökades,
så att de i det närmaste gingo upp till samma antal som under
Erik Menveds tid. Då man härtill lägger, att den dåvarande
abboten i Sorö Niels Clementsen var en av Margaretas mest
gynnade rådgivare5, må man på goda grunder anse det ytterst
sannolikt, att Danska rimkrönikan tillkommit efter Margaretas död just
på abbotens initiativ.
1 Hos Petrus Olai och i den lågtyska översättningen (Molbech, Rimkr.,
S. XLVI ff.).
2 V. Dahlerup i Sorø — Klostret, Skolen, Akademiet — gennem Tiderne
(København 1924) I, s. 140 f.
3 A. a. s. 92 ff.
4 Redan året efter hennes död lät emellertid Roskildebiskopen Peder Lodehat
med våld bortföra hennes lik från Sorö och bisätta det i högkoret i Roskilde
domkyrka.
5 Beträffande ovanstående fakta se V. Dahlerup a. a. I, s. 71 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
