- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 15. 1934 /
174

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Likheter mellan Engelbrektskrönikan och Danska rimkrönikan - Inslag från Danska rimkrönikan i biskop Thomas' frihetsvisa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174 Erik Neuman

Att han och biskop Sigge i Skara efter denna protest våga att
på konungens kallelse deltaga i fredsmötet i Vordingborg 1434, kan
förefalla mer än dristigt men finner sin förklaring däri, att de i ett
brev till ärkebiskop Olov, Vadstena 1433 Vs1, vari de beklaga och
bedja om ursäkt för den avtvungna protesten, besvärja honom att
»circa hec adeo caute velitis agere in curia Romana, quod dicta
nostra protestacio non prodeat in publicam noticiam, maxime regis».
Det är tydligt, att Olov, som vid denna tidpunkt vistats vid kurian2,
tagit vederbörlig hänsyn till sina vänners legitima önskningar. Av
det brev, Vordingborg 1434 2%3, som de svenska biskoparna sände
sina hemmavarande ämbetsbröder, framgår, att de minst åtta veckor
vistats i Danmark. Utan risk att försumma rådsmötet i Vadstena
strax före den 16 augusti4 kunde de ytterligare stanna 1—2 veckor.

Av de tre besök, som biskop Thomas under dessa år avlagt i
Danmark, ha således åtminstone två varit nog långvariga, för att
han under dem skulle haft tid låta taga en avskrift av Danska
krönikan.

INSLAG FRÅN DANSKA RIMKRÖNIKAN I BISKOP
THOMAS’ ERIHETSVISA.

Det sista — såvitt jag vet — som sagts om Frihetsvisans
versslag, härrör från H. Schück år 1926: »Med balladen har den intet
gemensamt, varken i tankeinnehållet eller i formen. Den senare
har Thomas troligen lånat från latinska antifoner såsom Rosa
rosans; åtminstone äro strof byggnad och rimüätning starkt påminnande
om dessa».5

1. Detta antagande kan ju, enär författaren varit klerk, i och
för sig synas rimligt, men i själva verket har ju redan genom det
föregående gjorts sannolikt, att biskop Thomas (likaväl som
Frede-bern i det sedan ö-verstrukna partiet v. 1971: 1—45 av
Engelbrektskrönikan) hämtat sitt versslag från ett poetiskt arbete mera
artbesläktat med hans eget, ett historiskt diktverk, Danska
rimkrönikan.

1 Alltså blott två dagar efter brevet till påven. A. a. s. 82 ff.

2 Nils Södeelind, Striden om Uppsala ärkebiskopsstol ären 1432—1435
(Kyrkohist årsskrift 1932), s. 48.

3 Hanserecesse 1431—1476, I, s. 270 f.

4 Då uppsägningsbrevet är daterat (Diplomatarium Norvegicum V, s. 456).

5 Schück och Warburg, Illustrerad svensk litteraturhist orias I, s. 441.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1934/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free