Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Sanningsvärdet hos Engelbrektskrönikan och de båda partierna av Karlskrönikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 203
Viborg*. Men också den första uppgiften är något felaktig.
Kumlien1 hänvisar till en anteckning i Stockholms gråbrödraklosters
diarium2, enligt vilken drotsen avlidit redan den 29 april. Att
anteckningen i det närmaste är riktig, styrkes av ett likaledes av
Kumlien citerat brev3, Viborg 6/ö, där den avlidne drotsens änka
säger, att han dott natten efter den 29.
Nu kan man fråga sig: Bero förvanskningarna på minnesfel
hos författaren (resp. hans uppdragsgivare) eller ha de skett
medvetet?
Vad tidsuppgiften om drotsens död angår, är ju det förra
tänkbart, då skillnaden här blott är en dag eller två. Omöjligt är ej
heller att a priori4 tänka sig, att författaren kan ha trott, att Karl
Knutsson kommit till Viborg någon vecka tidigare, än han
verkligen gjort det.5 Det förvånande faktum, att författaren förlagt
hans ankomst just till dagen för drotsens död, måste emellertid
vara mer än en tillfällighet.
I själva verket föreligger här en medveten förfalskning av
de båda tidsuppgifterna, gjord i den för klerken-forfattaren fullt
lovliga avsikten att för läsaren framhålla, hurusom Karl Knutsson
vid tillfället i fråga åtnjutit Guds speciella ynnest.6 Krönikans
uppgifter om drotsens ed att aldrig överlämna Viborg åt Karl och hans
förbud till fogdarna att göra det efter hans död ha tillkommit
uteslutande för att ge relief åt Guds underbara ingripande till Karls
förmån. En tänkande läsare förstår genast, hur osannolikt det är,
att den unionsvänlige drotsen, som i och med den fördelaktiga
förlikningen rönt konungens särskilda välvilja, skulle genom att vägra
uppfylla förlikningsbrevets bestämmelser vilja riskera sin länsherres
onåd och därmed förlusten av vida värdefullare län.
Det var ursprungligen min mening att här medtaga ytterligare
prov på avsiktligt felaktiga uppgifter i partierna 2 och 3, men av
utrymmesskäl låter sig detta nu ej göra.7 De exempel, som an-
1 A. a. s. 197, not 34. 2 SRS I: 1, s. 74.
8 Tryckt i FMÜ III, n:r 2463.
4 D. v. s. om man bortser från den stora sannolikheten, att donibrevet varit
honom tillgängligt.
5 Tidigast kan han ha kommit den 15—20 maj. Troligen har hans ankomst
ägt rum månader senare (Kumlien, a. a. s. 219).
6 Exempel på denna kategori av »fäkta» anföras av undertecknad i
Samlaren 1927, s. 114 ff., 119 f.
7 Ett redan utskrivet avsnitt, som visar, hurusom Magnus Gren ej begick
något förräderi på Gotland, har gjorts överflödigt av E. Lönnroths nyligen
utkomna arbete Sverige och Kalmarunionen 1397—1457, s. 270, 276.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
