- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 15. 1934 /
215

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde. En undersökning och några slutsatser. III. Av Erik Neuman - Författaren till parti 3 av Karlskrönikan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde 215

storartade insats vid ordnandet av hären och efter att ha skildrat
de glänsande baneren och riddarskarorna, kommer han till allmogen:

the waro en dels mz harnisk oc häst

ferdoge som hofmän bäst

man torfte a thorn eyncte twika

for danska hofmän the ey wika

the kunna wäl skywta oc spänne til hest

som nogra hofmän aller bäst

Thera dalapila ivaro sa hivaas forsan

the gingo bade ginom häst oc man1 (v. 8627 ff.).

Månne det icke ur dessa rader talar en stolthet, alstrad av minnet,
hur bergsmän och bönder från Västmanland och Dalarna en gång
med sin hembygds vapen, långbåge och pilar, besegrade och
för-drevo de stolta utländska fogdarna och deras svenneskaror. Var
icke den, som skrev versraderna, själv från dessa landamären?

Ovanstående må räknas för vad det är: goda indicier men ej
något bevis för att Johannes Magnus’ uppgift är sann. Starkare
stod skulle vinnas, om man före 1450 eller efter 1453 kunde
påträffa i Västmanland eller Dalarna av hand 6 eller 8 utskrivna
diplom. Det är möjligt, att det i framtiden lyckas.

Det har gått med detta arbete som med så många andra. När
man löser ett problem, yppa sig andra, som pocka på lösning. När
jag genom denna avhandling kommit in på rimmens historia, ha
två ting klargjorts för mig. Det ena är, att von Friesen har rätt
i sin för länge sedan framställda åsikt2, att Eufemia-visorna äro
översatta från norskan. Jag vet ej, varpå han grundar sin åsikt, men
mångt och mycket talar därför, bl. a. de talrika fall där siva ’så’
rimmar med ord på -ö. I svenskan finns, så vitt jag vet, ej ordet ’så’
med o-vokal, men väl i norskan, såsom framgår av Aasens Ordbog.

Det andra är, att Alexanderssagan måste vara översatt från en
nu förlorad dansk version. Den saken ligger om möjligt ännu
klarare än den förra. Jag vill här blott peka på rimmen hafwa : dagha,
hafiva :plagha o. d., ant*: sant, man (’vir’) : watná, arridens : säntzb
(hapax legomenon i svensk litteratur), så mycket mer som jag
hoppas snart få återkomma till denna intressanta fråga.

1 Kursiverat av undertecknad. 2 Röstenen i Bohuslän (1924), s. 156.

8 = annat; Brøndum-Nielsen, Gläa. Gr. J, s. 403 f.

4 Om assimilationen tn > nn i danskan se Brøndum-Nielsen, Gläa. Gr. II,
s. 229 och där anförd litteratur. 5 = på en gång. Kalkar, Ordbog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1934/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free