Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya bidrag till Lucidors biografi. Av Gunnar Bolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I det av Ellen Wester publicerade bouppteckningsinstrumentet
efter Lucidor heter det om skaldens kvarlåtenskap, att den »stoodh
opå Smediegatan utij Sahl. Hindrich Lärkrämares Hus opå
Smediegatan».[1] Härvid kan anmärkas att med Smedjegatan menas här
nuvarande Norra Smedjegatan på Norrmalm, ej Västerlånggatan norr
om Storkyrkobrinken, vilken gatudel även den ända till 1880-talets
mitt burit namnet Smedjegatan eller Stadssmedjegatan (till
skillnad mot Smedjegatan på Norr).
Den 22 april 1672 förrättades bouppteckning efter
lärftskrämaren Hindrich Anderssons hustru Karin Olofsdotter,
alldenstund han ärnade träda i nytt äktenskap. Som förnämsta tillgång
upptages ett påbegynt stenhus, en våning högt, vid Smedjegatan,
med några träbyggningar inne på gården.[2] Lärftskrämaren Hindrich
gifte sig också mycket riktigt men dog snart efter, ty redan den 18
mars 1673 skedde bouppteckning efter borgaren och lärftskrämaren
Hindrich Andersson. Främst bland kvarlåtenskapen upptages
nyssnämnda fastighet, här beskriven som ett halvbyggt stenhus vid
Smedjegatan på Norrmalm med några träbyggningar in på gården.
Fastigheten besvärades av ett servitut genom rådman Skragges
nästliggande gård och skulle i övrigt underkastas rivning, när
desseinen på den nya gatan skulle genomföras.[3] Trakten uppåt det
branta Brunkeberg, då högre än nu, var över huvud vid denna tid
föga reglerad. Vägförbindelserna slingrade sig i den oregelbunda
terrängen som stigar mot höjden, vilken på de högsta partierna i
längdsträckningen norr—söder var så gott som obebyggd. Så var
förhållandet ganska långt fram i tiden: det nedschaktade
Brunkebergstorg är sålunda en skapelse först från 1800-talets början. Vi
få tänka oss lärftskrämaren Hindrichs gård som belägen vid den
krokiga väg upp mot Brunkeberg, som Smedjegatan då utgjorde.
Han ägde blott ett halvfärdigt stenhus om en vånings höjd,
säkerligen vid gatan, medan inne på gården, tydligen upp mot den
branta Brunkebergshöjden, lågo några träbyggningar.
Genom det nu anförda kastas måhända en ny belysning över
en av Olof Celsius d. y. meddelad tradition, enligt vilken Lucidor
om sommaren bodde långt borta på Norrmalm i ett lusthus, där
inredningen utgjordes av en halmbädd, ett bord med papper och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
