- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 16. 1935 /
2

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viktor Rydberg och August Strindberg. Några beröringspunkter. Av Olle Holmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en tid av hans barndom behärskade honom. Han talar om vad man
kallade »nyrationalismen» och dess representanter: Strauss, Ignell
och Cramér, av vilka den sistnämnde år 1859 hade utgivit sin
skrift Avsked ur kyrkan. »Samma år (1859) utkom Siste Athenaren»,
skriver Strindberg. »Dess verkan förtogs mycket därav, att det
arbetet hälsades såsom en litterär succès och förvisades till
skönlitteraturens neutrala territorium. Skarpare ingrep Rydbergs ’Bibelns
lara om Kristus’, 1862, som väckte teologerna till Ragnarök. Renans
’Jesu levnad’ i översättning av Ignell tog alle man, gamla och unga
med storm, och den lästes i skolan järnte Cramér, vilket icke var
fallet med ’Bibelns lara om Kristus’.» Därtill kom så Boströms
skrift om helvetesläran, och man såg »portarne öppna för
rationalismen eller fritänkeriet, såsom det kallades». — »Nog av, allting
var redo, och det behövdes bara en pust för att ynglingens korthus
skulle ramla.» (S. S. XVIII: 157.)

Strindberg uppger här att man inte läste Bibelns lära om Kristus
i skolan. I En blå bok minns han saken annorlunda. Han skriver
där under rubriken Frihandstänkning:

— Du vet att gymnasister och vederlikar äro mycket styva i
bibelkritik?

— Jo, något! Jag minns när jag...

— Gott. Du minns att vi upptäckte huru Kristi släktregister i
Matteus och Lukas voro varandra motsägande, och därmed raserade vi
(efter Sista Aténaren) hela försoningsläran. Men om vi vetat hur vi
bommade, skulle vi nu skämmas. (S. S. XLVI: 324.)

Det var i Bibelns lara om Kristus som Rydberg (»siste atenaren»)
hade »raserat» försoningsläran. Att även denna bok kommit direkt
under gymnasisternas ögon uppger Strindberg likaledes på ett annat
ställe i En blå bok. »I min ungdom, 1860-talet, läste vi i skolan
(för oss själva dock) Sista Atenaren, Bibelns lära», skriver han.
Därtill Cramér, Lilja, Renan, men icke Strauss. (S. S. XLVII: 616.)

Det är givet att av dessa enligt Strindbergs mening
»nyrationalistiska» författare eller »fritänkare» (Rydberg själv ville icke
vidkännas titeln rationalist, men ansågs allmänt som sådan) var det de
svenska som mest eggade ungdomens fantasi, och av dessa svenska
var Viktor Rydberg den mest berömda. Det utbildades under
Rydbergs senare år och efter hans död en Rydbergsbild i vilken den
blida humaniteten var det förhärskande draget; denna Rydbergsbild
var emellertid ännu icke skapad i Strindbergs ungdom, då Rydberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:34 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1935/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free