Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viktor Rydberg och August Strindberg. Några beröringspunkter. Av Olle Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Olle Holmberg
i sin replik att han anser Rydberg* oerfaren. Han känner inte
kvinnorna, vare sig de i Boulogneskogen eller annorstädes. Han
känner heller inte männen. Strindberg* tycks hysa en viss oro för
att Rydbergs oskuld skall göra honom till ett lätt offer för
kvinnolisten. Han satiriserar att fru Edgren i den nystartade
kvinnotidskriften Framåt har skyltat med namnen Rydberg, Snoilsky och
Strindberg, och på tal om innehållet i samma tidskrift nämner han
»några enfaldiga utlåtanden av M:lle Bremer om Sista Atenarn,
som hon ej förstått naturligtvis». (S. S. LIV: 254.) Strindberg
ansåg sig vara kännare av denna bok.
Strindbergs hållning gentemot Rydberg under senare hälften
av 1880-talet är redan nämnd: han angriper honom inte, men
bagatelliserar eller förtiger hans namn även i sammanhang där man
skulle ha väntat det starkt framhävt. Naturligtvis har detta inte
bära yttre orsaker. Så länge Strindberg liknade Arvid Falk, kunde
han sympatisera med Rydberg; i och med det att han övergår till
att vilja likna doktor Borg måste Rydberg bli en mindre
imponerande figur för honom.
Då Strindberg i sin självbiografi skall skildra den religiösa
reformatorsverksamheten på 60-talet, kan han inte underlåta att
nämna Rydbergs namn, men gör honom på ett sätt som ur svensk
kulturhistorisk synpunkt knappast blir riktigt till endast en bland
många av sin tids religiösa stridsmän: Strauss, Cramer, Ignell,
Renan, Boström och Parker. Det är visserligen formellt befogat,
men det döljer reellt — och är säkerligen avsett att dölja — det
faktum att det var Rydberg som för den svenska ungdomen spelade
den avgörande rollen. På ett liknande sätt förfar Strindberg då
han skall redogöra för hur han under informatorsåren hos doktor
Lamm lärde, möjligen även i viss mån personligen, känna
Rydberg-och den politiska krets som han tillhörde i Stockholm.
Strindberg skriver:
Det fanns den tiden en grupp unga läkare, vetenskapsmän,
litteratörer och riksdagsmän, som bildade en liberal liga utan att konstituera
sig som sällskap. De höllo populära föreläsningar, lovade att icke
mottaga ordnar, hyste frimodiga åsikter om statskyrkan och skrevo i
tidningar. Bland namnen märktes: Axel Key, Nordenskiöld, Christian
Lovén, Harald "Wieselgren, Hedlund, Viktor Rydberg, Meijerberg, Jolin
och flera onämnda, vilka verkade för sig i det stilla, utan större
buller, med några undantag dock. Efter reaktionen 1872 bleknade de
av, tröttnade och kunde icke ingå i något parti, vilket icke heller var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
