Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den unge Atterbom och världsbilden i Schellings frihetslära. Av Gunnar Axberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den unge Atterbom och världsbilden i Schellings frihetslära 139
Kärlek––––––-har redan i aderton århundraden uppställt den
idee af det Gudomliga, som Philosophien omsider, efter så många
oundvikliga förvillelser, börjat bemäktiga sig. Den största
åsyft-ningen af Schellings mödor är, att för oändliga tider försona det
frommaste hjerta med det ljusaste förstånd» (se S. L. T. s. 658 f.,
jfr s. 682). Uppfattandet av Gud såsom »personligt levande kärlek»,
denna tanke blir ju först i och med frihetsläran dominerande inom
Schellings spekulation. På ett annat ställe i recensionen försvarar
Atterbom schellingianismen mot vissa beskyllningar från
motståndarnas sida. Dessa finna »viljans frihet upphäfven i en lara, som
gör just viljan och friheten till det skapande urväsendets högsta
manifestation» (s. 691).1
Jag har härmed anfört några uttalanden från tiden 1811—15,
vilka ådagalägga, att frihetsläran redan under dessa år satt
påtagliga spår inom skaldens världsåskådning. Ytterligare exempel härpå
skola anföras i ett senare sammanhang. De uttalanden, vari
skalden mest påtagligt ansluter sig till Sier. o. fr., komma emellertid
först under åren 1816—17. Av motståndarna beskylld för panteism,
ateism, läror som upplösa religion och moral m. m., försvarar han
sig vid denna tid i tvenne artikelserier i S. L. T. Den ena utgör
svar på tvenne tidigare »insändare» i tidningen, vari betänkligheter
anförts mot schellingianismen, och tillkom i början av 1816 (S. L. T.
1816, s. 33, 49, 65, 151). Den andra utgör försvar gentemot ett
våldsamt angrepp på fosforisternas filosofi från Allmänna
Journalens sida, och tillkom under vintern 1816—17 (S. L, T. 1816,
s. 776, 785, 801, 817; — 1817, s. 17, 33, 91, 97, 113, 119).
Båda äro tyvärr ofullbordade.2 Här ha vi emellertid Atterboms
första sammanhängande redogörelse för sin världsåskådning,
onekligen ett par av de viktigaste källorna för kunskapen om hans
ungdomsfilosofi. Försvarsskriften får ökad betydelse därigenom, att den
i anslutning till motståndarnas angrepp, upptar en del uttalanden
inom Atterboms tidigare produktion till förklaring.
I dessa skrifter från 1816 och 1817 visar det sig, att
Atterboms tänkande numera i huvudsak står under frihetslärans
inflytande. Den panteism som han under de första ungdomsåren i viss
1 Redan Santesson har visat dessa raders beroende av frihetsläran och
sammanställt dem med Diokles’ skapelsehymn (s. 139).
2 De benämnas i forts. resp. »Svar på Insänt» och »Försvarsskriften». —
Beträffande artikelseriernas tillkomst och förutsättningar se Ljunggken, Sv. vitterh.
häfder V, kap. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
