- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 16. 1935 /
171

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viktor Rydbergs dikt Den flygande holländaren. Av Valter Tyrenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Viktor Rydbergs dikt Den flygande holländaren 171

I Wagners opera blir holländaren som bekant till slut
förlossad genom en kvinnas uppoffrande kärlek. Motivet om holländarens
förlossning har naturligtvis tilldragit sig Rydbergs intresse, och
även om Kydbergs utformning av detta motiv är ett helt annat
än Wagners, så finnes dock även i den svenska dikten tanken på
att holländaren en gång skall få sluta sitt kringirrande.

I ett av de brev till Borchsenius, där Rydberg kommenterar
sin dikt, säger han de välbekanta orden, att den flygande
holländaren är »bilden af den oroliga jägtande menskligheten».1 Även
om denna tankegång naturligtvis ligger mycket nära tillhands för
Rydberg, kan det ända vara av intresse att påpeka, att Wagners
uppfattning av sin holländare är mycket lik Rydbergs, ävensom
att den tyske skalden framhåller likheten mellan holländaren och
Ahasverus: »Die Gestalt des ’fliegenden Hollanders’ ist das
my-thische Gedicht des Volkes: ein uralter Zug des menschlichen
We-sens spricht sich in ihm mit herzergreifender Ge walt aus. Dieser
Zug ist, in seiner allgemeinsten Bedeutung, die Sehnsucht nach
Ruhe aus Stiirmen des Lebens. —■ — — Das irdisch heirnathlose
Christenthum fasste diesen Zug in die Gestalt des ’ewigen Juden’ :
diesem immer und ewig, zweck- und freudlos zu einem längst
aus-gelebten Leben verdammten Wanderer bluhte keine irdische
Erlö-sung; ihm blieb als einziges Streben nur die Sehnsucht nach dem
Tode, als einzige Hoffnung die Aussicht auf das Nichtmehrsein.
.—. — — j)er holländische Seefahrer ist zur Strafe seiner Kiihnheit
vom Teufel (das ist hier sehr ersichtlich: dem Elemente der
Wasser-fkithen und der Stiirme) verdammt, auf dem Meere in alle
Ewig-keit rastios umherzusegeln. Als Ende seiner Leiden ersehnt er,
ganz wie Ahasveros, den Tod.» — Yttrandet återfinnes i Wagners
»Eine Mittheilung an meine Freunde», som är tryckt i fjärde
delen av Gesammelte Schriften und DicÅtungen von Richard Wagner.2
— Det är ej alldeles omöjligt, att Rydberg kan ha läst detta band
av Wagners samlade skrifter. I Svensk Tidskrift 1875, där
Rydberg det året hade flera bidrag införda och vilken han säkerligen
läste, förekommer en uppsats av Adolf Lindgren om »Richard
Wagners sträfvanden, i kritisk belysning». Författaren rekommenderar
där inledningsvis ett flitigt studium av Wagners »skrifter — som
föreligga samlade i nio ståtliga band på tillsammans 3,502 sidor».s

1 Brev II, s. 187.

- Sid. 265—266 i andra uppl.

8 SveJisk Tidskrift 1875 s. 244.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1935/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free