Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödingsstudier. Av Henry Olsson - 1. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frödingsstudier
187
också en delvis mycket intim korrespondens — och Strindberg’ har
i Legender givit en tämligen obeaktad skildring* av den stora
krisen i Frödings liv.
Ibsen, Drachmann och Herman Bang- hörde också till Frödings
tidig-a 80-talsbekantskaper. Gengangere berörde honom så djupt
att han en tid icke kunde sova om nätterna enligt vad han yttrat
till systern Hedda. »Skranten samvittighed» blir senare ett av
hans älsklingsuttryck om sig själv, och han hade klart för sig* att
även Ibsen led av Os valds ou da, »den sjukdom som heter lögn och
den lögn som predikar att livsglädje är synd» (S. S. XIV, s. 369 f.).
Hela Frödings så ofta återkommande spekulation över livsglädjen
återgår ytterst på Gengangere. En Ibsendikt som också gjorde ett
starkt intryck på honom är Ballonlrrev til en svensk dame dec. 1870
med dess världshistoriska vyer och lustigt förnäma självkarakteristik
som han flera gånger citerar: »han som ej ville ’stænkes ned af
sværmen’ och som ’dikter fornemt på velin’». Att Bangs
Ilaah-löse Slægter och särskilt den undergångsmärkte huvudpersonen
William Hög* med sin ärftliga belastning- och sin ohjälpliga slapphet
starkt vädjat till honom är också oförtydbart.1 »Den
skräckstämning av sammanstörtande och flykt och ruin som går igenom nästan
allt vad han skrivit» — som Hjalmar Söderberg en gång sagt pm
Bang — saknade ju icke motsvarighet hos Fröding. Denne kom
själv långa tider att räkna sig till de hopplösa; nihilism, pessimism
och dekadans ha varit djupt förtrogna stämningar för honom. Från
en synpunkt kan hans mognad som diktare, hans genombrott sägas
bestå däri att han vinner en självständig position både i förhållande
till naturalism och romantik jamte deras utlöpare i fin-de-siècles
tidsströmningar. Heidenstam och Goethe ha varit honom
behjälpliga i denna orientering, givit honom kraft att sammansmälta de
splittrade tendenserna, skänkt honom en plattform att stå på och
därmed den självtillit han behövde.
Med denna Överblick över Frödings tidigare intressen och
beläsenhet har jag endast velat framhäva några mera opåaktade drag
och därmed ge en nödig bakgrund till de enskilda diktanalyser som
i fortsättningen följa. För att klargöra hans uppträdande i vissa
situationer torde emellertid även några hastiga psykologiska
konturer böra förutskickas. Fröding var ju som Landquist sagt en
1 Enligt Hellberg torde han lia studerat Haahlone Slægter läsåret 1882—83.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
