Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödingsstudier. Av Henry Olsson - 3. Sol och pannkaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frödingsstudier
197
Om man närmare ingår på Sol och pannkaka är ju tonens
beroende av Heine uppenbar och har redan påpekats av Nils
Svanberg* och Krumm. Själva motivet i dikten, utmålningen av den
stolta slottsruinen och dess självbiografiska syftning*, har däremot
ett annat ursprung som man velat återfinna i Scotts diktning.
Hela detta motivkomplex har emellertid ett otvetydigt samband
med Snoilsky, och den betydelsefulla och säregna roli det senare
spelar hos Fröding motiverar en närmare undersökning.
Det är i främsta rummet det tidigare retrospektiva partiet i
dikten med dess teckning av sammanstörtande och förfall som saken
gäller. Skaldens dristiga byggnad har krossats, allting har vittrat
sönder, moss och uvar ha tagit ruinerna i besittning:
Och mossan grönt på gistna murar sömmar
kring fresker målade med framtidsdrömmar,
och med panelen stormen hårt förfarit,
och ingen ser var stuckaturen varit.
Och nischerna, där mina gamla gudar
I naken skönhet eller marmorskrudar
sett ner med nåd på mig och andra fromma,
de äro sönderfallna eller tomma.
Bland golvens längesedan ruttna bräder,
där fantasierna i silkekläder
som unga fröknar svängde sina fötter,
där trängas enarnes och ljungens rötter.
Det är i första hand Snoilskys bekanta »Neros gyllene hus»
som levererat materialet till denna pittoreska ruinskildring. Man
erinrar sig diktens innehåll. Skalden vandrar omkring bland
grusade palats där »mossor muren betäcka», han står på grunden av
Neros gyllene hus och ser ödlor leka där fordom senatorer darrat
inför den rasande härskaren.
lat-karaktär. Av dateriiigsintresse är att dikter som Stina Stursk oeh Sorgebudet
på grund av papperssorten (»Korrespondence-Papir») måste vara skrivna under den
närmast följande Norgetiden. I Översättningar ha tydligen (som redan anmärkts
av Berg) ingått Byrontolkningarna Stanzer till Thyrza och Stanzer till Augusta
och troligen även Farväl som Fröding i varje fall omnämnt i ett hrev till en nedan
s. 217) anförd kvinnlig korrespondent april 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
