Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödingsstudier. Av Henry Olsson - 5. Förrädarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
Henry Olsson
nedrat sig» förgäves och blev därför »ännu mer antiakademisk»
som han själv säger.
Vid Akademiens granskning tilldelades skriften Parken som
bekant hedersomnämnande, och i motiveringen sades den »äga en
yppig diktion och vittna om en visserligen stundom dunkel, men
dock färgrik inbillningskraft». Euben Berg påpekar i sin
kommentar att enskilda ledamöter torde ha yttrat sig ännu gynnsammare.
Det är riktigt. Wirsén finner sålunda i den dunkla sången drag av
en dyster fantasi och mångenstädes prov på en verklig poetisk
förmåga. »Jag tvekar mellan hedersomnämnande och andra priset,
men anser det måhända vara klokast att inskränka sig till
förstnämda utmärkelse». Dahlgren formulerade sitt votum sålunda:
»Ett dystert, men dock sympativäckande och gripande poem. Väl
synes mig ett och annat uttryck något dunkelt, men detta torde
ej böra hindra att tilldela stycket åtminstone ett
hedersomnämnande». Nyblom skriver till Wirsén 30 okt.: »Parken visar
verkliga poetiska anlag och bör belönas med ett andra pris, tycker jag,
med vilkor af partiela förbättringar».1 Den som under sådana
förhållanden avgjorde domslutet i negativ riktning var Ljunggren
som visserligen finner dikten förråda talang och även velat se den
belönad — »derest totalintrycket af densamma varit ett odeladt
angenämt». Den saknade emellertid värme, känslans omedelbarhet
och sanning, och de egna erfarenheter skalden skildrade uppfattade
han rent estetiskt, »snarare ur konstnärlig än ur rent mensklig
synpunkt». Kritikern tillägger: »Äfven den lumpna handling, han
om sig sjelf bekänner, tyckes han icke lägga vidare på sinnet, utan
hufvudsakligen betrakta som ett effektfullt motiv i det helas
sammanhang. För mig synes denna dikt lida af en kyla, som
utströmmar från skalden sjelf. Kanske misstager jag mig; men med detta
intryck kan jag icke rösta för annan belöning, än en Mention». Som
man ser var det icke på litterära utan på moraliska grunder som
Parken gick miste om priset: diskussionen föregriper onekligen en
smula de senare debatterna om dikten.
Vid tiden för Akademiens årssammankomst befann sig Fröding
i Norge, och förmodligen har han endast läst Karlstadstidningens
notis om prisbelöningarna (24 dec). Denna var klippt ur
Stock-holmstidningen och anförde namnen på första och andra pristagaren,
1 Svenska akademiens arkiv där även utlåtandena om skriften återfinnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
