Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödingsstudier. Av Henry Olsson - 5. Förrädarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
Henry Olsson
att Fröding bar på vissa skrupler med anledning av att han kort
förut tävlat i Akademien: »det tycktes mig likna ett slags
förräderi». Över huvud var han livligt medveten om sin egen
»beskedlighet» och om att nådevedermälen när som helst kunde vinka
från ovan. Han har då en gång för alla velat bränna sina skepp
och avvisa alla frestande anbud från det fientliga lägret. Mycket
riktigt kom dikten ju också att hindra honom från att motta det
akademianslag han senare på våren tilldelades. I diktens för
Fröding ovanliga hätskhet ser jag sålunda behovet att hävda sig själv,
en -beskedligs» typiska sätt att reagera och slå över. »Somt folk
anse mig visst annars för särskilt trotsig, fastän jag skriver och
handlar djärvt endast av samvetsbetänkligheter gent emot ett
servilt uppträdande», skriver han själv till Cecilia 9 febr. 1893.
Med den här givna tolkningen behöver man naturligtvis icke
utesluta tanken på även en utomstående modell. Tvärtom låg det
ju snubblande nära att tillgripa verklighetens färger när Fröding
ville åskådliggöra tillvaron i det andra lägrets tjänst. Man har
förloppet in concreto i den några månader senare skrivna Farväl
till min »försvinnande popularitet»:
Jag såg mig bli broder med
byråkratin
i skummande floder med
vin
och sjunga vid fester
bland guldsmidda gäster
i kapp med min vän Tammelin.
I nidvisans närmast följande strofer hämtar Fröding givetvis
till en del materialet just från de tänkta »brödernas», de officiella
poeternas egen krets:
Nu smyger han i trapporna
bland hovets andra hjon,
som gå och vända kapporna
för vinden från en tron. *
Nu sjunger han i silked rakt
vid silversmyckat bord,
hans bröst är tomt, hans eld är släckt,
hans sång är bära ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
