Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frödingsstudier. Av Henry Olsson - 8. Jägar Malms hustrur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
Henry Olsson
Allt hon gjorde för mig, allting
gott och snällt och vänt hon gav mig,
sade aldrig ont emot mig,
och ju mera hård jag var,
desto mera höll hon av mig,
det var Elis svar.
Men I vet väl, hur det går en,
och I vet, vad den får tala,
som en likar mest av alla,
allt en får och allt en tar,
och det går en som de snåla,
det blir inget kvar.
Man kan tillägga att Hamsuns anförda skildring — visserligen
endast en biton i verkets erotiska lyrik — så mycket starkare vädjat
till Frödings känsloliv som han ju sedan någon tid gjorde sig
samvetsförebråelser över sitt eget förhållande till en kvinna. Utbrottet
av sinnessjukdomen hösten 1894 ansåg han sålunda själv ha berott på
en sorts sedlighetsbrott — ett mellanhavande med en allmän kvinna
i Karlstad som lär ha inträffat någon gång under tiden 1892—94
— och han anmälde sig ju då också för rådhusrätten i Karlstad.
Att nu bringa någon reda i denna mycket omskrivna men alltjämt
dunkla affär är så mycket svårare som hans egna uppgifter i själva
fakta varierade och det enda utförliga skriftliga dokumentet lär
ha försvunnit.1 Säkert är endast att historien — som utgjorde ett
brott mot hans egen naturs finkänslighet och skrämde honom som
vittnesbörd om hans viljas maktlöshet — spelat en mycket stor roli
för hans utveckling. Hans ariska drömmar ha här givetvis sin
egentliga källa och rot, låt vara att han själv betraktade »brottet»
som den direkta konsekvensen av tidigare ungdomsförsyndelser av
mera banal art. Han ansåg sig genom den omtalade händelsen ha
förnedrat den implicerade kvinnan och fört henne utför. Det är
också vid samma tidpunkt (1895) han börjar införskaffa biografiska
upplysningar om de Karlstadsflickor till vilka han på något sätt
kände sig stå i skuld. När han sedan i Stänk och fliTcar går att
bikta sin förnedring har tydligen den hänsynslösa öppenheten i
Tjänstekvinnans son varit hans ledstjärna, men han drevs också av
1 En 1894 nedskriven längre bekännelseskrift finns i utdrag publicerad av
J. Landquist i Skuldkänslan i Frödings diktning. Ett tillägg, Edda 1916, s. 127 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
