Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psykoanalys och litteraturforskning. Av Sten Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSYKOANALYS OCH
LITTERATURFORSKNING.
AV
STEN LINDER,
Töra Sandström: Fai psykoanalytisk kvinnostudie. Ernst Ahlgren—Victoria
Bene-dictsson. Albert Bonniers förlag.
»Psykoanalysens kris» är ett av slagorden för dagen, inspirerat av
publikationer som Joseph Jastrows nyligen till svenska översatta The
house that Freud built eller den svenske psykiatern Bror Gadelius’’
skarpa vidräkning med psykoanalysen i hans nyutgivna arbete Tro och
helbrägdagörelse. Även John Landquist, som översatt Freuds
Traum-deutung och redan 1916 med föredömlig varsamhet begagnade Freud
som hjälpmedel till litteraturtolkning i sin bok om Fröding, spår i en
uppsats 1935 att »1930-talet icke blir lika gynnsamt för den fre ud ska
psykoanalysen som 1920-talet».
Man märker emellertid hos dessa kritiker även bemödandet att ej
kasta ut barnet med badvattnet. »Uppgiften är inte längre att
acceptera eller avvisa», skriver t. ex. Jastrow. »Trots mångfaldiga misstag
och kolossala överdrifter, trots skärande falska slutledningar och ett
öppet våldförande av sunda förnuftet gömmer psykoanalysen en fast
kärna av genialitet.» En hel del av de psykoanalytiska begreppen såsom
hämning och sublimering, mindervärdighetskänsla och kompensation
ha ju redan fullständigt ingått i allmänna medvetandet och torde även
visa sig brukbara i framtiden. En obestridlig förtjänst är även det
ökade allmänna intresse för praktiskt psykologiska frågor, som
psykoanalysen och individualpsykologien väckt, liksom uppluckrandet av en
hel del konventionella fördomar.
Vad 1930-talets kritik av psykoanalysen vänder sig emot, är den
lösa dogmbildningen och det ovetenskapliga generaliserandet. Varje ny
uppdykande psykoanalytisk hypotes fastslås utan minsta bevisning som
en faktisk upptäckt. Om några felprestationer kunna föras tillbaka på
omedvetna impulser, måste alla felprestationer bero på sådana; om
några drömsymboler kunna antas ha sexuell innebörd, måste alla ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
