Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psykoanalys och litteraturforskning. Av Sten Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
Sten Linder
lingen och generaliseringen. Freuds ignorerande av alla yttre faktorer
(utom under de tidigaste levnadsåren) kan lätt komma själslivet att te
sig ungefär som ett slags urverk, som dragits upp någon gång i
barndomen och sedan alldeles mekaniskt rullar upp sig i den en gång givna
riktningen, utan att någon eller någonting annat än ett eventuellt
ingrepp av en psykoanalytiker utövar minsta inflytande därpå.
»Konstitution och hereditet, individuella anlag och nervös belastning, miljöns
inflytelser och verkan av olika levnadssätt, vidriga yttre livsvillkor,
motgångar och patogena upplevelser av olika slag, allt sådant förbigår
Freud», yttrar Gadelius. Dr Sandström tar (s. 19) hänsyn till den
nervösa konstitutionen, men som redan ovan antytts, förbiser hon
systematiskt de i fallet Ernst Ahlgren ovanligt talrika »vidriga yttre
livsvillkoren» och mljöförhållandena för att söka förklaringsgrunden
till allt uteslutande i de tidiga nevrotiska hämningarna. Det är då
icke underligt, att dessa verka tämligen monstruösa. Ernst Ahlgrens
aversion mot Hörbymiljön räknas t. ex. helt och hållet som bevis på
en i dessa hämningar bottnande abnorm »intellektualisering» av hennes
kärleksdrift. Även en i vanlig mening intellektuellt begåvad människa
torde dock kunnat försmäkta, instängd i en skråköpingsmiljö som
80-talets Hörby, och den dåtida (omyndiga) gifta kvinnans belägenhet
förklarar redan den till stor del att Ernst Ahlgren tvangs att i sitt
omaka äktenskap sätta hårt mot hårt och i sin självständighetssträvan
sätta allt på ett kort så som hon gjorde.1 Att en författare under
liknande förhållanden med glädje mottar ett stipendium eller en
penninggåva från en anonym läsare, synes knappast heller vara
exceptionellt eller absolut bevisa någon sjuklig »övervärdering av pengar»
(s. 185).2
I förordet till sin bok uttalar Töra Sandström en reservation
angående resultatets exakta tillförlitlighet vid analysen av ett litterärt
1 Jfr hennes ord i brev till Gustaf af Geijerstam (Dagboksblad II: 65): »Tänk
dig, att ha strävat sig fram på egen hand, som jag, slagits för vartenda körn av
kunskap, utan skolgång, utan undervisning, utan ett spår av ledning; att år efter
år ha legat i en tyst, oavlåtlig, förbittrad kamp för sin egen utveckling, mitt i
denna atmosfär av de mest förtorkade fördomar, med motståndare på alla sidor
––––— tänk dig att efter allt detta vid fyllda trettio år icke ha äganderätt och
icke vara sin egen målsman. Jag kan skumma av raseri, när jag tänker på att
man efter Iag icke är stort bättre än en livegen, om än ens personlighet lyckats
skaffa sig rum tvärtemot lagen.»
2 De litterära inkomster, varmed hon skulle bestrida sina personliga utgifter
för böcker och resor m. m. samt även under de tider, hon vistades i Hörby, lämna
bidrag till hushållskassan, uppgingo enligt hennes kassabok i annotationsalmanackan
till följande belopp:
1884: kr. 355:— (varav för Från Skåne 200:—).
1885: kr. 1,222:56 (varav för Pengar 500:—).
1886: kr. 833:— (varav gåva 300: —).
1887: kr. 4,385:— (varav för Fru Marianne 1,500:—, för övers, av densamma
610: — för Folkliv och småberättelser 975: —, anonym gåva 100: —).
1888: kr. 1,529:— (varav anslag från Sv. Akademien 500:— och privat
stipendium 400: —).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
