Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
it;
Jacob Kulling
där föreställning ocb objekt, tanke ocb realitet äro absolut
detsamma, och ban avslutar sin framställning med följande magistralt
överlägsna, för den unga generationens inställning utomordentligt
karakteristiska förklaring: »Sådana äro religionens eviga
grundsanningar, fattade af den fromma enfalden i saliggörande tro, men
klara för en filosofi som höjer sig öfver mullvads-visdom och har
fått mod och kraft att bemäktiga sig lefvandes Guds ord».1
Det är samma grundsyn, som inspirerande och entusiasmerande
uppbär även de andra svenska romantikernas verksamhet. De fyllas
alla av samma levande förtröstan till den schellingska metafysikens
förmåga att förklara alla tillvarons, alla religionens, alla
kristendomens hemligheter. Hammarsköld frambär det hugsvalande
evangeliet i sina Bref öfver Plotins philosophiska lärobyggnad, där han
framhåller den intellektuella åskådningen »såsom en conditio sine
qua non för allt transcendentalt vetande»2 och som sin övertygelse
förkunnar, »att vetandet och tron föra till samma mål», att därför
tänkaren, »ju mera ointresseradt och obetingadt han fortsätter sin
forskningsbana», desto förr skall »förmedelst speculation, komma
till kunskap om det samma, som det fromma sinnet fattat med tron
genom uppenbarelse».8 Han är bergfast förvissad därom, »att vi
kunna nu mera speculera oss till visshet om det, som oss Herren
uppenbarat»4, »igenom positif uppenbarelse, såsom föremål för tro
meddelat.»5
Som en stridbar förkunnare av samma stolta förnuftstro och
av de filosofiska resultatens överensstämmelse med den uppenbarade
religionens sanningar uppträder också Palmblad; även för honom
står den schellingska filosofien som kristendomens räddare i en
kritisk tid. När han som den förste i Litteraturtidningen griper
sig an med att söka tillbakavisa alla de »ohemula» beskyllningarna
mot den nya filosofien för att den skulle undergräva den antagna
religionen, så låter han angriparna förstå, att de i själva verket
hade ställt sakerna fullständigt på huvudet. Han antyder, att den
uppenbarade religionens kriterium »är Förnuftets systematiska och
sjelfmedwetande utweckling, d. ä. Philosophien».0 Och han
framhåller, att det som kätterskt utropade schellingska systemet i själva
1 A. a., s. 190.
2 L. Hammarsköld: Bref öfver Plotins philosophiska lärobyggnad, I, 1814,
s. 21; jfr Nilsson, a. a., s. 114, 117.
3 A. s., s. IV. 4 A. a., s. v. 5 A. a., s. 16; jfr s. 13!
0 Sirensk Literatur Tidning 1814, sp. 457.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
