Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
it;
Jacob Kulling
fulla och stränga anda», »Bälters lärdom», »Nohrborgs dogmatiska
kärna» och »Pettersons anderika ömhet».1
Schellingsk filosofi och evangelisk-luthersk kristendom utgjorde
således den svenska romantiska förkunnelsens tvenne stora temata,
vilka framställdes som i grunden identiska, schellingianismen
presterade en filosofisk demonstration av kristendomens centrala läror,
utgjorde en fortsättning av Luthers gärning. Yad särskilt den
sistnämnda synpunkten beträffar, har Palmblad ett intressant
uttalande, som avslutningsvis förtjänar citeras, då det klarare än förut
anförda deklarationer belyser denna de svenska romantikernas
uppfattning av Schellings system som den evangeliska kristendomens
förklaring. »Töre Luther», framhåller det romantiska fälttågets
organisator,
herrskade Tron (i Katholicismen): begreppet (reflexionen) wägledde
Luther till öfwertygelsen om allt det ofullkomliga, som wid hans tid
war fästadt wid den antagna formen af Religionen -— — — Men
reflexionen, engång wäckt, stannar icke förrän den funnit wissbet —•
kunskap. Detta kunskapsbegär är källan till ali philosophi; ali
philosophi är till sin natur protestantisk: den will winna wisshet genom
sig sjelf. Luther war således på wisst sätt, sin Korkas förste
philosoph; men hans klara sinne fann snarare än andra det sökta målet;
han återwände, liksom Böhme dit, hwarest — enligt min
öfwertygelse — ali sann philosophi skall sluta, — till religionens källa. Det
nywäckta sinnet är icke mera barndomens tro; det är en lugn, en
inre klarhet, hwilken själen, sedan lion genomwandrat twiflets mörka
stigar och forskningens irrgångar, sjelf eröfrat sig, och först nu
öppnar lion sig för mottagandet af Evangelii hugnande sanningar.2
III.
DEN SVENSKA ROMANTIKENS NYORIENTERING MOT EN
POSITIV KRISTENDOM.
För den som oengagerad skärskådar problemet är det uppenbart
att den romantiska uppfattningen av kristendomens och schellingia
nismens identitet, som belysts i föregående kapitel, berodde på en
radikal felsyn. Det är inte svårt att se, att det i grund och botten
var synnerligen dåligt ställt med det schellingska systemets ltristen-
1 A. a., 1814, sp. 747.
2 A. a., 1818, sp. 31 f.; jfr Hippel: a. a., s. 51 (noten).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
