Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8-4
Fredrik Vetterlimd
ursäkt för att jag sålunda af ren naivitet förderfvat deras sak. Ocli
samma bön om ursäkt har jag att rikta till akademien sjelf, som, om
dess sekreterare eller någon af dess statsråd föreslagit dem, måhända
skulle hafva tagit deras förtjenster något mer i öfvervägande och
kanske visat sig mindre tveksam att pryda sig med namn, som Sverige
känner och efterverlden skall vörda. Ingen annan än mig kunde det
hafva händt hvad som verkligen händt: att när en ledamot af
akademien föreslog att diskutera Nordenskiölds kandidatur och ordföranden
i enlighet med oundvikligt bruk tillkännagaf förslaget, detsamma
afhandlades med det slags vältalighet, som jag visserligen föredrager
framför E . . . s’ men som på samma gång var särdeles egnad påminna
mig om min ställning som advena inom samfundet, nämligen den
fullständiga absoluta tystnadens.
Var öfvertygad, broder Wirsén, att jag tillfullo uppskattar
betydelsen af denna tystnad och att jag lagt den på hjertat. Jag känner
mig mer än någonsin som en knappt tolererad främling inom det
samfund, hvars sekreterare du är; jag känner det mer än någonsin vid
hvarje steg jag tager inom akademiens tröskel. En fördel medför dock
detta obehag: att jag känner mig berättigad till den frihet, som en
utvandring ur det för mig så föga sympatiska samhället kan medföra.
Och af denna rättighet skall jag begagna mig om jag än en gång får
upplefva hvad jag senast upplefvat. Denna gång kan jag trösta mig,
emedan valet förmodligen faller på Sander, som borde varit i
akademien längesedan. Men kominer jag att deltaga i ännu ett val och
jag dervid finner att mediocritates auratæ, non aureæ föredragas
framför förtjente män, derför att desse senare icke hafva en oblandadt
konservativ odeur, så skall jag underkasta mig det obehag, som ett
utträde ur akademien kommer att medföra.
Din tillgifne
Viktor Rydberg.
Den »förgyllda medelmåtta», med vars inval Rydberg visar sig
så missnöjd, måste vid detta tillfälle ha varit biskop Rundgren,
vilken Rydberg av gammalt föga uppskattade.
Fanns det eljes någon grund för de klagomål V. R. utvecklade
i detta brev? Att de föreslagna kandidaterna icke godtagits därför
att lian föreslagit dem, får säkert förvisas till de obestyrkta
misstankarnas dimrike. Om akademiens teologer haft något mot Rudin,
vet jag inte — han kom ju sedan in som V. R:s efterträdare, och
även Nordenskiöld intogs något senare och redan under V. R:s
livstid. Mot Nyblæus hade säkert akademien ej heller varit ovillig;
han aktades högt av alla, »en i allo ädel och upphöjd person»,
skriver en gång Wirsén, och att han fore sitt långa avtynande icke
blev akademiens medlem, får väl räknas till det som kallas livets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
