Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Rydberg ocli C. I), af Wirsén 95
antager jag, att detta beror på bristande logik lios mig, icke hos honom.
Det är ju ej heller nödvändigt, att en skrift, för att vara god, skall
uthärda jämförelse med ett ryggradsdjur. Det finnes ju andra
organismer än ryggradsdjur — underbara, vida mer än akademiskt
prisvärda organismer, med hvilka den prissökande skriften skulle kunna
jämföras.
Jag trodde mig kunna tillerkänna författaren »ett hedrande
erkännande» från akademiens sida. Nu är jag glad öfver det tillfälle
ditt bref erbjudit mig att alldeles nedlägga mitt votum i denna fråga.
Ty vid närmare eftersinnande var min mening, att han förtjenat ett
mention honorable, kanske mindre bygd på objektiva grunder än på
den tacksamhet jag kände för den muntra stund som beskärdes mig
genom författarens jämförelse mellan Euripides och Ibsen. Ett
oskyldigare och renare nöje har jag visst icke liaft sedan jag utträdde ur
gosseåldern.
Jag tackar dig för upplysningen att jag aldrig blifvit förbigången,
då prisskrifter cirkulerat bland akademiens ledamöter. Då jag
förhastadt autog som möjligt att något förbigående af min ringa och i
akademien egentligen icke hemmahörande personlighet egt rum vid
något enstaka tillfälle, betraktade jag detta dock endast — derom
försäkrar jag dig — som beroende på en den lättast begripliga och mest
ursäktliga, nästan berömvärda glömska af mitt ledamotskap, en glömska
som ytterligare kunnat främjas deraf, att torsdagen, som är akademiens
mötesdag, är en af de dagar, då jag är som trägnast upptagen med
skrifvandet af mina föreläsningar och derför har svårt att infinna 111ig.
Jag får ej heller veta, hvad som i akademien skall förekomma af ärenden.
Kallelselappar tillsändas mig icke, och den tid då sådana ännu
skickades, fann jag dem nästan alltid sakna, hvad andra akademiska
kallelselappar ega: uppgifter om de ärenden som skola handläggas. De må för
den skull saklöst uteblifva.
Din epistel afslutades med några ord, som först förundrade men
derefter ur psykologisk synpunkt intresserade mig. Orden voro: »Jag
tager en afskrift af detta brev». Jag är en gammal man, men ändå
är min menniskokännedom ganska bristfällig. Jag har nu erfarit, hvad
jag icke förut visste, att en person med takt och finkänsla kan
meddela en sådan underrättelse till den som han med sin skrifvelse hedrar.
Jag drager deraf den slutsats, att äfven jag kan, utan att nedsätta
mig sjelf och utan att i minsta mån såra dig, meddela, att jag tager
en afskrift av detta bref. Initiativet till en sådan upplysning skall
jag väl likväl aldrig förmå mig att taga. Somliga menniskor bära pä
fördomar, som kanske ligga i blodet och slägten. Jag kan icke
öfvervinna min instinktförnimmelse af att en dylik afskrifningsunderrättelse
icke passar mig — den kan ju passa andra —; att direkt utsända
som eko af en annans ord må den dock kunna tillbakasändas till
utgångspunkten utan att afsändaren-emottagaren behöfver finna det
ogrannlaga.
Vännen
Viktor Rydberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
