Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poetria och Testa Nucis av Magister Matthias Lincopensis 111
—1277)1, sedan lektor i Strängnäs och Visby. Det är tillräckligt
att kasta en blick på ett enda brev från honom för att se, att denne
dominikanermunk var förtrogen med alla finesser i samtidens
stilkonst.2 Han måste vid sidan av sitt teologiska ämbete ha varit en
verkligt framstående lärare i detta ämne. På denna väg infördes
i landet ej blott levande vetande, utan även böcker, inköpta av någon
»stationarius», eller avskrifter, beställda eller egenhändigt utförda.
Redan tidigt höra vi talas om större och mindre bokskatter i
Sverige. Dessa böcker härstammade till allra största delen från
utlandet. Gamla kataloger och urkunder berätta mångt och mycket
därom. Här må blott anföras sådana belägg, som omnämna böcker
till tjänst för studiet av språk- och stillära, alltså grammatiska och
retoriska handböcker såväl som klassiska författare, vilkas stil
tjänade som mönster. Biskop Henrik i Linköping omtalar sålunda
i sitt testamente (1283) brittonem, d. v. s. Synonyma av Matthaeus
Vindocinensis; dessa hade utvidgats av Johannes de Garlandia och
gällde för att vara författade av honom.3 I kanikens Hemmings
från Uppsala testamente (1299) upptagas bl. a.: »libelli iuris cum
quibusdam septem quaternis in quibus continentur nobilissima
dic-tamina», ars metrica boecij, Lucanus et omnes virgiliani och »tam
naturales, quam logicales et gramaticales (libri)».4 På 1300-talet
fanns i Sigtuna en Graecisnius.6 Kaniken i Västerås, Ulf
Holmgers-son, innehade Epistolae Senecae ad Lucilium jämte en del
aristote-liska skrifter.6 I Gråbrödraklostret i Stockholm har en fräter
Jacobus Magni, som var lektor därstädes, 1348 förordnat om
avskrivning av en codex, innehållande bl. a. Exposiciones grammaticales
in bibliam’1; samma kloster ägde år 1357(?) en codex med Abstracta
de libro Senecae de copia verborum, Proverbia Senecae och en Liber
Senecae de quatuor virtutibus cardinàlibus cum Tullio de officiis med
excerpter ur Cicero, Seneca, Plato, Horatius, Sallustius, Lucanus,
Iuvenalis och Isidor.8 En Sicero testamenteras bland andra böcker
1 H. Schück, V Ar förste författare, Stockholm 1916, sid. 177 och 180.
2 Acta Sanctorum Iunii, IV, sid. 312 f.
8 Sv. Diplom., I, sid. 633.
1 Ibid., II, sid. 287.
6 G. Wallin, Sigtuna stans et cadens, Uppsala 1729, sid. 321; E. M. Fant
et I’. F. Aurivillius, De bibliothecis medii ævi in Sviogothia, diss., Uppsala 1782,
sid. 16; J. Liljeblad, Bidrag till kännedom om den medeltida
grammatikunder-visningen med särskild hänsyn till svenska förhållanden, Eranos IV (1900—2),
sid. 64 f.
0 Faxt et Aurivillius, loc. cit., sid. 32.
7 V. Gödel, Sveriges medeltidslitteratur, Stockholm 1916, sid. 90.
8 Fant et Aurivillius, loc cit., sid. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
