Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poetria ocli Testa Niicis av Magister Matthias Liiicopensis 117
ning och stor beläsenhet båcle i kyrkofäderna ocli i Aristoteles.
Klemming1 anger sammanlagt fem ställen, där Aristoteles och Platon
åberopas som auktoriteter (Aristoteles 4 gånger och Platon 1 gång).
Framställningssättet, som består i uppställandet och besvarandet av
»quaestiones», liknar till punkt och pricka de samtida Parislärarnas
metod.2 Det förefaller dock knappast möjligt att som ett bevis för
Matthias’ författarskap till den svenska Pentateuken sammanställa
bibelglossatorns anmärkningar (MB I, 319) angående
ogenomförbarheten av metriska översättningar till andra språk med Hermannus
Alemannus’ och Matthias’ klagan (se nedan sid. 129) över att
Aristoteles’ Poetik ej kan tillämpas på arabisk resp. latinsk diktkonst.3
Det är väl att antaga, att Matthias blott författat ett verk;
om vi sedan kalla det »concordanciae» eller »bibelglossor», är en
smaksak. Det hos Schlick4 avtryckta bladet visar ju ett gott prov
på en alfabetiskt ordnad förteckning över uppslagsord med
ency-klopediska artiklar och interlineära hänvisningar till motsvarande
bibelställen. Verket omfattade, efter vad man vet, tre band »magnae
quantitatis». Det var alltså på sätt och vis ett livsverk; att man
kan förse bibeln med glossor även i alfabetisk ordning (»glosauit
totam bibliam excellenter»), är utan vidare klart. F. ö., om
Matthias hade författat två så stora verk, skulle man dock ha väntat
sig, att de båda två hade nämnts i en uppräkning av hans verk.
Om Matthias’ övriga arbeten vill jag blott upprepa, vad A. Blanck
senast har framhållit: de äro författade i pedagogiska och
praktiskt-teologiska syften.5 Detta gäller i första hand om en samling av
predikoexempel, Copia exemplorum (Upps. codex C. 54), och om hans
i två exemplar bevarade Homo conditus (Upps. codex C. 217 och C.
387), en moralisk traktat, som skulle tjäna präster och munkar som
handledning i trosfrågor vid författande av predikningar.6
Kommentaren till apokalypsen (Upps. codex C. 48 och C. 126) tycks ha
haft stor utbredning, vilket framgår av att den finnes i ett flertal
bibliotek (Genua, München, Florens). Här skall det verk behandlas,
1 Svenska medeltidens bibelarbeten, I, Stockholm 1848, sid. 582, anm. 11 (SSFS).
2 Jfr Thurot, loc. cit, sid. 73 f.
8 Jfr S. Belfrage, Till identifieringen av den fornsvenske
Pentateuköver-sättaren, Bidrag till nordisk filologi tillägnade Emil Olson, Lund-Köpenhamn 1936,
sid. 325 ff.
4 Schuck och Warburg,- loc. cit, sid. 336.
5 Blanck, loc. cit., sid. 184 f. Jfr W. Söderhjelm, loc. cit., sid. 88 f.
0 K. B. Westman, Birgitta-studier, I, Uppsala 1911, sid. 274 f. (Uppsala
universitets årsskrift, I, 1911).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
