Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poetria ocli Testa Niicis av Magister Matthias Liiicopensis 119
Platsen för handskriftens tillkomst torde kanske ha varit
Vadstena. Vad tidpunkten beträffar, måste den i så fall förläggas senare
än vad t. ex. Gödel gör.1 Upps. codex C. 521 har i varje fall fordom
tillhört biblioteket i Vadstena.2 Ifall handskriften också skulle ha
tillkommit i Vadstena, torde detta ha skett under 1300-talets sista
fjärdedel.
Själva verket är tillägnat en beskyddare, ärkebiskop Olov den
vise, »archipresul Olavus» (sid. 129), ett förhållande, som fixerar dess
tillblivelse till åren 13183—1332. (Testa nucis däremot måste ha
tillkommit något fore Poetria, redan därför att författaren i Poetria
flera gånger åberopar sig på den.) Nu vet man att Olov bar titeln
»electus (et consecratus)» åren 1315—1318, tills han äntligen i
februari 1318 tvenne gånger kallas för »archiepiscopus»4; han
fortsätter dock att av andra kallas och även kalla sig själv för »electus
consecratus», ända till dess att titeln »archiepiscopus» slår helt
igenom sent på hösten 1318, sedan han erhållit pallium.5 Före
detta år torde Matthias knappast ha kallat honom för »archipresul»,
en beteckning som tycks ha varit knuten till kyrkofurstar, som hade
erhållit pallium.6 Dessutom hade »electi» icke rätt att bära
ärkebiskopstiteln.7 Tiden efter år 1318 tycks även åsyftas i lärodikten,
där Olovs ärkebiskopliga skrud beskrives med följande ord: »Dextra
grauis vagulo sua pallia perluit auro» (v. 48). »Pallium» i denna
betydelse kan tydligen även användas i pluralis, vilket framgår av
Theodulphus Aurelianen sis’ ord: »Solius illud opus Romani Praesulis
extat, cujus ego accepi pallia sancta manu».8 Slutligen bör
framhållas, att Matthias’ anspelningar på de med Olovs nya titel och
ämbete förknippade förväntningarna (v. 71 ff.) peka på ett av åren
närmast efter 1318 som tidpunkten för poetikens tillblivelse.
I lärodikten kallas emellertid Olov helt oväntat för
»architya-cus» (v. 70). I betraktande av den stora noggrannheten i den
1 Gödel loc. cit., sid. 12 och 36.
2 Söderhjelm, loc. cit., sid. 89. Enligt Cl. Annerstedt, Upsala
universitetsbiblioteks historia, Stockholm 1894, sid. 80 (N. F. K., T ’Ut. Hist. o. Antiqv.
Akad. Handl., 12: 2), härstammar C. 521 från Linköpings stift.
3 Y. Brilioth, Den påfliga beskattningen af Sverige intill den stora schismen,
diss., Uppsala 1915, sid. 289, anm. 6; jfr Schück och Warburg, loc. cit., sid. 338,
som här har 1319.
4 Sv. Diplom., III, sid. 350.
5 Ibid., sid. 351—353, 358, 365—367; »archiepiscopus» står sid. 378 och även
sid. 354, etc.
0 Du Cange, under »archipraesul».
7 Ibid., under »pallium» (sid. 38).
* Ibid., under »pallium» (sid. 39).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
