Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En nyfunnen text till första sången i Frithiofs saga 181
vuxen sådan, vilket f. ö. helt överensstämmer med hans egna
poetiska vanor. Han har mer än en gång låtit oss förstå, att hans
sångmö var en vinterflicka.
Åtminstone en författare liar kallat detta senare parti för en
älskvärd anakronism, en reminiscens av Tegnérs förmodade
sagoläsning av 1820, och därjämte påvisat, hur vissa av
gudinnekarakteristikerna gå tillbaka till Oehlenschlägers Nordens Gudar.1 Men
huvudmotivet återfinnes alltså i Paul et Virginie och tillsvidare
såvitt bekant endast där. Härtill kommer att hela detta parti i
Trolle-Ljungbytexten verkar synnerligen infogat. Man tycker sig
nästan se fogarna.
Men när Tegnér en gång fått ögonen öppna för de möjligheter
till modernisering av ämnet, som här erbjöd sig, torde han fortsatt
på den en gång inslagna vägen — med samma källa som ledstjärna
och till skillnad från andra samtida noveller i genren rör det sig
ju i detta fall om ett verkligen nytt tonfall. Paul et Virginie skilde
sig så pass från t. ex. Florians Estelle, som var samtida och av
snarlik typ, att M. Buffon, beundrare av den senare, lät säga till
om sin vagn till tecken av sitt ogillande och ostentativt avlägsnade
sig från den Parisersalong, där han hört Paul et Virginie
föreläsas.2
1 E. Wallén i Tegnérs Fritiofs saga. Fyra studier. (Skrifter utg. av
Modersmdlslärarnes förening), s. 186.
2 En finsk författare, Magnus Björkenheim, som skrivit en avhandling om
Florians Estelle, anser möjligt, vilket förövrigt sker i direkt anknytning till den
Blanckska hypotesen, att Tegnér i första romansen också varit influerad av vissa
partier i Florians pastoral och att även i andra partier av Frithiofs Saga samma
inflytande skulle kunna spåras. (Florians pastoral Estelle. Societas Scientiarum
Eennica, Commentationes Humanorum Litterarum 111 9, Helsingfors 1932, s. 99.)
Men de exempel förf. anför verka föga övertygande, då man går till källan. Så
refererar han Estelle: »Stundom smycka de älskande varandra med blomsterkransar»,
och han citerar i samband härmed:
I)u jord, som smyckar dig var vår
med blommor i ditt gröna hår
giv mig de skönsta. Jag vill vira
en krans av dem att Frithiof sira
Här föreligger direkt feluppfattning. I hela Estelle finns inte en rad om
smyckande med kransar. Där finns, vad förf. citerar: »Némoria å chaque aurore
allait cueillir les bluets qu’ Estelle aimait à mëler dans les longues tresses de ses
cheveux noir», men denna detalj kan icke rimligen sättas i något samhand med
den Tegnérska strofen. Och vidare: »Medan den unge herden skänker sin älskade
en gumse, som han vunnit i sångartävlan, förlänar den unge vikingen sin käresta
en björn, ined vilken ban kämpat i skogen.»
Bortsett från den enorma skillnaden mellan en levande gumse ocli en dödad
björn, så handla ju de tre stroferna hos Tegnér mindre om gåvan än om Frithiofs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
