- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 17. 1936 /
198

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

Bror Olssön

och dygder: men ingen ordnande ande sväfvar öfver chaos,
händelsernas ström rycker författaren med sig, han beherrskar ej sitt ämne med
den säkerhet som Herodotus, utan han beherrskas deraf, man finner
med ett ord i hans historia föga någon annan enhet än den
chronolo-giska. Ty hans verk är indeladt efter sommar och vinter, så att allt
hvad som under en och samma årstid timmade1, finnes förenadt i
berättelsen. Då nu peloponnes. kriget omfattade icke blott hela Grekland,
utan äfven många trakter derutom såsom Sicilien, Thracien m. m. så
komma genom denna synchronistiska method sådana händelser att
sammantvingas i berättelsen som både till local och anledning och
följder äro vidt åtskillda, handlingen liksom sönderhackas och
utminuteras och uppmärksamheten saknar helt och hållit en punkt hvarifrån
den kunde öfverse det hela i sitt sammanhang. Det är så väl detta
som i allmänhet bela verkets anlag och oeconomie som Dionysius
Hali-carnass. med skäl klandrat och hvarföre han gifver Herodotus ett så
utmärkt företräde framför Thucyd. då frågan är om egentlig historisk
konst. Thucyd. blef också aldrig bland Grekerna hvad Herodotus var
från början, en Nationalförfattare: man kunde i många afseenden
beundra honom, men något populärt anseende tyckes han aldrig ha vunnit.
Så säkert är det att ett misstag i anläggningen och idén i hvarje
konstverk (och ett sådant är Historien) aldrig med hvad förträfflighet som
helst i utförandet kan godtgöras: och den större popularitet Herod.
i hela Grekland ägde framför Thucyd. bevisar bland annat huru öppet
Grekernas sinne, hur säker deras tact var för allt som på något sätt
föll inom konstens område.

Något helt annat än historisk anordning, är historisk framställning
och stil.2 Man kan ha en stor öfverlägsenhet i den sednare, ehuru
man är underlägsen i den förra. För den som blott rhetoriskt bedömer
historien är naturligtvis stilens förtjenst den yppersta. Men äfven i
afseende på stilen och framställningssättet förekommer ml. Herodotus
och Thucydides en bestämd och märkvärdig skiljaktighet. Denna är
nu af forntidens störste kännare både insedd och uttryckt och det
skulle vara förgäfves att söka uttrycka den mera träffande än de. Jag
anför derföre några af deras yttranden i denna sak. Herodotus (säger
Cicero)3 sine ullis salebris quasi sedatus amnis fluit, Thucydides
incita-tior fertur et de bellicis rebus canit etiam quodam modo bellicum.
Nec ab his diverse Quintilianus4: Densus et brevis et semper instans
sibi Thucydides: dulcis et Candidus et fusus Herodotus, ille concitatis,
hic remissis affectibus melior, ille concionibus, hic sermonibus, ille vi,
hic voluptate. Träffande är äfven Dionysii Halicarnassei omdöme":
ut (inquit) uno verbo omnia complectar, elegantissima sunt et Herodoti

1 Överstr.: det må för öfrigt.

2 Överstr.: Äfven i detta afseende äger mellan Herodotus ocli Thucydides eii
stor skiljaktighet. Träffande caracteriserar Wvttenbach den förre sålunda.

3 Orator, 12.

4 Inst. örat. 10: 73.

5 Epist. ad Cn. Pomp. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:29:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1936/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free