Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jämförelse mellan Herodotos ocli Thukydides av Esaias Tegnér 201
vältalighet. Det är omöjligt att en man med Thucydidis
skarpsinnighet skulle kunna föreställa sig att dylika tal skulle kunna ha någon
oratorisk effect, eller kunna tänkas såsom verkande på en allmänhet,
af hvilken de till större delen ej ens kunnas fattas och begripas.
Thucydides enim in demegoriis ita grandis est verbis, ita creber
sen-tentiis, ita compressione rerum brevis, eoque ipso ita obscurus, ita
pondere suo laborans ut vix qui summa animi contentione legat, ne
dum qui audiat, capere eas et recte intelligere possit.
Men det gifves sluteligen äfven en annan orsak hvarför Demegorien
hos Thucyd. icke blott låter förklara sig utan äfven på ett nödvändigt
sätt sammanhänger med väsendet af hans historia. Grekland styrdes
nemligen under pelopon. kriget för större delen af folkregeringar
(demokratier) och allt hvad som skulle företagas till krig eller frid eller
förbund eller hvad som helst hvilket ägde någon offentlig caracter,
öfverlades och afgjordes förut i folkförsamlingen. Men folkförsamlingen
bestämdes till sitt beslut mestadels af de offentliga Talarena. Från
Talarstolerna i Athen, i Argos, i Sparta utgick således egenteligen den
kraft som dref hela kriget. Demegorien är följakteligen till följd af
sakens natur den medelpunkt hvarifrån allt utgår och hvartill allt återföres;
och af detta skäl har äfven Thucydides, med riktig känsla inrymt den
en betydande plats i sin historia. Detta är så mycket märkvärdigare
som han i detta afseende gjort undantag från den princip han följer
att ej anföra något om vars historiska grund han ej är fullt
öfvertygad: en princip som han följer med vida mera stränghet och
pålitlighet än Herodotus. Att nu med historisk noggranhet återgifva hvarje
offentligt Tal sådant som det blifvit hållet var omöjligt: och Thucyd.
förklarar sig sjelf häröfver i inledningen till sin historia (L. 1 c. 22):
Omnia quidem (inquit) quae singuli verbis expresserunt–memoria
retinere difficile fuit. Verum ut singuli semper de rebus praesentibus
ea, quae maxime consentanea erant, mihi ad universam rerum vere
dictarum sententiam quam proxime coniectura accedenti dicere
vide-bantur, ita a me commemorata sunt. Så nödvändig ansåg alltså Thucyd.
Demegorien för sin historia, att han ej drog i betänkande att för den
samma uppoffra den egentliga historiska troheten, i sin inskränktaste
bemärkelse tagen; och så allmän var hos de gamle föreställningen om
historiens frihet (ars historicorum non modo liberalis sed et libera) att
forntidens noggrannaste och mest critiske historicus sjelf tillstår att
hans tal innehålla icke egenteligen hvad som blifvit sagdt, men endast
hvad som synts honom mest öfverensstämmande med hufvudinnehållet
af andan af det verkeligen sagda (quae ad vere dictorum sententiam
et summam maxime consentanea esse viderentur). —•
£
En jämförelse mellan två författare var ett synnerligen vanligt
avhandlingsämne på Tegnérs tid; i Tegnérstiftelsens arkiv i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
