Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jämförelse mellan Herodotos ocli Thukydides av Esaias Tegnér 207
minstone icke omöjligt att i Tegnérs tryckta kvarlåtenskap även
före år 1820 finna rätt respektlösa yttranden om den svenska
folkförsamlingens verksamhet.
Det återstår att söka uppvisa den facklitteratur som Tegnér
kan ha använt vid jämförelsens utarbetande. Att han vid
författandet av en tillfällighetsskrift som ett promotionsprogram skulle
ha gjort egna källstudier förefaller knappast troligt ocli sådant
medgav väl ej heller hans tid. Som förut nämnts, var det ämne
Tegnér valt tämligen vanligt denna tid, och man kan inom
samtidens litteratur peka på åtskilliga paralleller. En direkt
motsvarighet till Tegnérs jämförelse föreligger i den klassiske filologens
Georg Friedrich Creuzers Herodot und Thucydides} Creuzers arbete
är ett för sin tid synnerligen aktningsvärt försök att bedöma
Herodotos’ och Thukydides’ historiska grundsatser från den religiösa och
filosofiska miljön på författarnas egen tid, och Creuzer söker
opartiskt skipa rättvisa åt båda. Tegnér ägde ett exemplar av Creuzers
bok, såsom framgår av den efter hans död tryckta katalogen över
hans böcker.2
Redan av detta skäl kan man på förhand antaga att Tegnér
icke försummat att taga del av en annan författares synpunkter på
det ämne han själv ville behandla. Men man kan verkligen
uppvisa att Tegnér icke bara tillägnat sig ett par av de ledande
tankarna i Creuzers bok utan även i detalj nära anslutit sig till sin
källa. När sålunda Tegnér framhåller, att Herodotos delade sin
samtids tro på gudarnas ingripande i människolivet och historien
genom orakler o. d. till den grad, att han icke utan skäl förebråtts
vidskepelse och lättro, medan Thukydides, samtida med den grekiska
upplysningen och den äldre sofistiken, avvisade alla övernaturliga
förklaringsgrunder och i stället psykologiskt sökte förklara
människors handlande och fördenskull inlade en mängd tal i sin
framställning, så går detta helt visst tillbaka på Creuzers bok. Hela
den lärda apparaten är i minsta detalj densamma hos Tegnér som
hos Creuzer. Liksom den sistnämnde citerar Tegnér Aristoteles,
Dionysios från Halicarnassos, Marcellinus o. s. v. Det liar icke
lyckats mig finna någon författare nämnd av Tegnér, soin icke
redan använts av Creuzer. I ett fall liar Tegnér t. o. m. (ovan s. 199)
1 Första gången utgiven 1798, 2:a uppl. 1803, sedermera omtryckt i Creuzers
Deutsche Schriften. Abt. 3. Bd 2. 1847. S. 591.
2 Förteckning . . . öfver Esaias Tegnérs efterlemnade boksamling, 1847, s. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
