Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Miscellanea
215
undermåliga.1 Lings och Nettelbladts utsattes för en nedgörande
kritik; Akerhielms fick, då det uppfördes i Stockholm — första gången 10
mars 1820; en repris gjordes hösten 1821 2 ■—•, ett blandat mottagande.
Geijer har efter allt att döma inte sett Akerhielms pjäs uppföras.
Hans diarier över sina föreläsningar visa inga avbrott vid ifrågavarande
tillfällen; han har knappast företagit några Stockholmsresor mitt under
brinnande termin. Läst Akerhielms stycke och hört om dess
framförande8 har han däremot ganska säkert. Likaså bör han lia tagit
del av Lings arbete och ej varit okunnig om kritiken av Nettelbladts.4
Och detta har tydligen lett till den övertygelsen, att här ännu
återstod att åstadkomma något, som var ämnet värdigt.
Var Geijer mannen att göra detta? På det knapphändiga
utkastet kan mail inte grunda något omdöme. För övrigt har Geijer
inte producerat sig på det dramatiska gebitet — om man inte tänker
på översättningen av Macbeth (1813). Men han kunde teckna
karaktärer i handlingar och ord, och han hade sinne för repliken. Hans
diktning och historieskrivning betyga, att lian lärt av Shakespeare och
Schiller. Han var icke okunnig om teater. Blanck5 påpekar, att
scenen i Den siste skalden (1811) är väl komponerad och vittnar om god
regikonst. »Vanan att se stora historiska skådespel praktfullt
uppsatta på Londons teatrar har måhända skärpt blicken för hvad som
gör sig, och förmågan att ordna lefvande, dramatiskt handlande
personer och grupper har kanske vuxit fram ur teaterstudierna.»
Sin eventuella kapacitet som dramatiker kom Geijer aldrig att
visa. Troligen har lian till att börja med belt enkelt inte hunnit det.
Aren närmast efter arbetsplanens uppgörande var hans lediga tid över
måttan upptagen av historieskrivning. I fortsättningen var han
ständigt överhopad av trängande uppgifter ocli uppdrag. Under dessas
mångfald har väl planen på att skriva en Engelbrektstragedi i tysthet
begravts.
Evald Malmström.
Romeo ocli Julia i Norrköping 1776.
Alla de som sysselsatt sig med forskningar i 1700-talets
Sliake-spearelitteratur ha sedan länge fäst uppmärksamheten vid
Shakespeare-repertoarens synnerligen tidiga inträde på den svenska scenen. Det
första uppförandet av en Shakespearepjäs i Sverige anses vara Seuer-
1 Härom och om deras mottagande G. Ljunggren, Svenska vitterhetens
häfder, 5, s. 562—567, N. Personne, Svenska teatern, 4, s. 31—33, samt Bergs ovan
nämnda artikel.
- Personne, a. a., s. 31, 65.
3 Adlerbeth skrev härom till Tegnér (LJUNGGREN, a. a., s. 567).
4 Däremot är det kanske inte troligt, att han läst detta. Arbetet är
nämligen ytterst sällsynt, enär författaren efter den skarpa kritiken i Allmänna
Journalen uppbrände hela upplagan (Ljunggren, a. a., s. 567).
5 Geijers götiska diktning, s. 200 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
