Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
Miscellanea
lings »Komeo och Julia »-föreställning, vilken gavs i Norrköping cl. 5
aug. 1776. Av pjäsens text veta vi icke annat än vacl som framgår
av samtida tidningsrecensioner. Slutsatsen har hittills varit att denna
pjäs var en tämligen förvanskad omdiktning av Shakespeareoriginalet.
En närmare granskning av dessa recensioner torde däremot bevisa, att
denna pjäs varken var originalet eller en utav de mångfaldiga engelska
eller europeiska omdiktningar som under denna tid uppfördes på
scenen, utan C. F. Weisses självständiga behandling av detta tema. Nils
Molin påpekar likheten mellan titeln i Weisses »bürgerliches
Trauerspiel» och det »alt för präcktiga Borgerliga Sorgespelet kalladt Romeo
och Julia», vilket uppfördes av Seuerling. Molin framhäver vidare att
släktstriden aldrig omnämnes i tidningen utan att recensenterna dröja
i stället vid konflikten mellan föräldrar och barn. Det är nu just
denna konflikt som Weisses skådespel bygger på, och eftersom varken
Shakespeareoriginalet eller någon annan bearbetning av temat före
denna tid understryker denna konflikt, torde man kunna dra slutsatsen
att det var Weisses skådespel ocli icke Shakespeares som spelades i
Norrköping. Seuerlings härkomst tyder också på att pjäsen tillhörde
den gängse tyska repertoaren. Ett yttrande i Norrköpings
Weckotid-liingar för d. 10 aug. 1776 tycks bekräfta påståendet om pjäsens
identitet. Det talas om »Julias grymma strid mellan sin öma kärlek och
den dödande sorg, som lion med sin konstiga död skulle förorsaka en
oskattbar mor». I Weisses skådespel (III. 9) förekommer en monolog,
vari Julia ger uttryck åt sin sorg över att lion skall bedraga sin mor.
Den föregående scenen mellan Julia ocli modern utspelas under ett
samtal, vari modern försöker att trösta sin dotter som är förtvivlad
över faderns grymhet. Monologen, som skildrar Julias inre konflikt
mellan hänsyn till modern och kärlek till Romeo, har följande lydelse:
»— Wie ist mir geschehen!—Ah! das war härter als der
Todeskampf! — Gütige, liebreiche, mitleidige Mutter! noch ein Wort, und
Julie war verloren! Gott! Wenn sie mich zum letztenmal gesehen
hätte! Was würde aus ihr werden? — WTas aus mir! wenn ich Schuld
daran sein sollte? — Erbarmenswürdige Mutter! Welches Wehklagen,
welch Geschrey der Liebe, welche Angst, wann du mich todt glauben
wirst. Mich schaudert, mein Herz erkaltet. Nein, den Gedanken kann
ich nicht ertragen — (Nach einer Pause) Doch.....Paride! Romeo!
— O Rome, ich inusz, ich musz! — dein Name verschlingt alle andre
Empfindungen! — –-»
Likheten mellan denna scen och den som omnämnes i
recensionen är iögonenfallande, och man kan knappast tvivla på identiteten
mellan Weisses pjäs och det av Seuerling uppförda skådespelet.
Ovanstående anmärkningar leda en till övertygelsen att denna
Romeo och Julia ej längre kan anses tillhöra Shakespearedramats
historia i Sverige.
Peter Tennant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
