Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Erland Lindbäck
bröd. Frosten skadade där ofta ali säd, och Paavos hustru, som
hade ett häftigt lynne och ej förstod honom, var ovillig att hjälpa
sin man att bära deras tunga börda. Detta svältliv hade fortsatt
ända till år 1817, då Paavo sålde hemmanet och »hvad han ännu
ägde öfrigt af sin egendom».
Uppfattningarna om Paavos liv på Wuorinen äro ej samstämmiga.
Prosten P. J. Collan gjorde år 1823 gällande, att Paavo själv genom
lättja och misshushållning bar skulden till sin fattigdom.1 Akiander
talar om hans arbetsamhet, men anser också, att Paavo redan i sin
tidiga ungdom menat sig ha en annan uppgift än den att gå efter
plogen. M. Rosendal har hos honom sett den finska segheten, som
kom honom att ej ge sig vid första motgång, men Paavo kunde
också under de svåra lidanden, han ständigt beskärdes med,
fullständigt förlora besinningen. Att hans hustru haft sin dryga andel
i skulden till fattigdomen är tydligt. Oemotsagd är också uppgiften
om Wuorinens utomordentliga frostlänthet, och det kan ej betvivlas,
att Paavos bondeliv där mer eller mindre haft karaktären av en
kamp på liv och död.
Det var vid tiden för Paavos flyttning från Wuorinen som hans
egentliga stora verksamhet såsom väckelseledare började. Men allt
framgent var han först och främst känd som bonde. Hans yttre
beskrives vid slutet av 1830-talet som grovt, men man visste honom
vara fylld av medkänsla med alla lidande, och han har ofta visat
sig färdig att bistå nödställda med sina sista tillgångar. Ar 1834
har kapellanen i Pidisjärvi N. G. N. Malmberg sett honom som en
mäktig religiös personlighet, utmärkt av kraft och lugn, barnslig
trosvisshet och manlig överlägsenhet. Malmberg har samtidigt talat
om de »många underliga historier», som bidragit till Paavos
namnkunnighet, en i föreliggande sammanhang betydelsefull uppgift.2
Det är tydligt, att man funnit Paavos liv på Wuorinen särskilt
värt att omtala, och ett par berättelser om detta hans liv finnas
också bevarade. De äro givetvis odaterade, men såsom ytterst
sannolikt kan antagas, att dessa eller dylika berättelser blivit
relativt allmänt kända under de år, då Paavo började vinna större
förtroende som folkledare och lärare, d- v. s. åren 1817—1823. Alldeles
1 Prosten P. J. Collans förklaring 18. 4. 1823. M. Akiandeb, Historiska
upplysningar om de religiösa rörelserna i Finland, 6, Hfors 1862, s. 163. .
2 Evangeliska Misceller 1841, s. 64—68. — E. Aspelin, Lars Stenbäck, Hfors
1900, s. 161, 162, 166. — M. Akiander, a. a. 6, s. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
