Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Legenden om bonden Paavo
23
intresse. Så har M. G. Schybergson också i sin studie över Jakob
Tengström funnit troligt, att dennes inflytande i olika avseenden
varit av stor betydelse for Runeberg.1 Härvid torde man som en
betydelsefull omständighet få räkna med att ärkebiskopen såsom
medelpunkt i en ständig krets av många och framstående
anförvanter och bekanta ofta varit i tillfälle att samtala i betydelsefulla
frågor av allmänt intresse.2 Såsom en sådan har pietismen redan
vid denna tid varit att betrakta. Sedan början av 1820-talet hade
denna genom rättsligt ingripande mot pietistledaren Eenquist fått
ett inslag av sensation. Ar 1823 hade så ryska regeringens försök
till stäv j ande av den folkliga rörelsen börjat. Liksom den borgerliga
pietismen i mitten av 1830-talet livligt diskuterades i Helsingfors,
har utan tvivel den folkliga pietismen ej kunnat undgå att föras
på tal i ärkebiskopens krets. Själv hade han ju varit i tillfälle att
noga sätta sig in i hithörande förhållanden, då han år 1823 bland
andra anmodades att bilda en kommitté för bevarande av ordningen
i de av väckelsen berörda församlingarna.8 Den bild man i Pargas’
ärkebiskopsgård har haft av pietismen får sålunda antagas ha varit
relativt noggrann.
•Det blev prästen Henrik Renquist i Libelits i Karelen, som under
1820-talet fick bära hundhuvudet för den regeringen misshagliga
rörelsen. Vid den Visitation som år 1823 förrättades i Libelits av
biskop Molander fann denne, att Renquist var högmodig och
kärlekslös, dessutom var hans predikan dålig och hans i kyrkan
anställda förhör underhaltigt. Yid den samma år företagna
visitationen i en av ruotsalainismens huvudorter, Nilsiä, blev Molander
däremot i tillfälle att berömma gubben Paavo för dennes goda
kristendomskunskap och andliga visdom. Ar 1822 hade Paavo varit
nog lyckosam att vid ett besök hos den protestantiske biskopen i
S:t Petersburg, Zackris Cygnæus d. y., kunna utverka, att en hans
anhängare ådömda böter blevo utbetalade ur den kejserliga
handkassan, och hela 1820-talet har Paavo tydligen alldeles undgått
myndigheternas näpst, detta för övrigt mycket förklarligt, då de i honom
måste ha sett en högst betydande tillgång i kampen mot den
gemensamme fienden, Henrik Eenquist, gentemot vilken Paavo direkt hade
1 J. Tengström, Vittra skrifter i urval, Hfors 1899, s. cxxxviii, cxlii.
2 Strömborg, a. a. s. 99 ff.
s Se E. Anthoni, Jakob Tengström och stiftstyrelsen i Åbo stift 1802—1832,
2, Hfors 1928, s. 374 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
