Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Elof Ehnmark
Må när som helst mig döden hädanrycka,
blott jag får se på henne, när jag dör.
Så framt vi ej på en gång somne roligt,
två vänner likt, som natten skiljer sent.
Franzén varierar temat i Hemnöjet och Praktlifvet samt delvis i
Vilhelms maka. Även Schilleröversättningen Qvinnans värde har
åtskilligt, som överensstämmer med uppfattningen i Axel och Anna,
t. ex. kvinnans tröstande förmåga, hennes förädlande inflytande etc.
Axels fosterlandskärlek, apostroferad i hans förut citerade
avskedsord, är samtidigt en avglans av Fredrika Bremers egna
patriotiska känslor, alltid levande men första gången på allvar
uppflammande 1813, då Karl Johans trupper samlades vid Årsta före
avresan till Tyskland (Q, s. 28).1 »Min första kärlek var för mitt
fädernesland», säger hon också i Sj. A., s. 93. Här har hon alltså
lagt in något av sig själv i den annars mycket romantiserade
Axelfiguren. Men det finns åtskilligt mera. Axels skiftande,
passionerade Sturm und Dranglynne är innerst en självkarakteristik.
Följande replik av Axel, väl överensstämmande med hans karaktär,
är tillika en suck ur Fredrika Bremers eget hjärta. Han riktar
sig till de lugna, harmoniska naturerna: »Er barometer, ständigt
vid den monotona höjden av stadig och vacker väderlek, har ej
minsta gemenskap med dem, som i känsliga bröst ständigt falla
och stiga från lugn till storm, från solskensväder till nederbörd.
Gud välsigne er, godt folk! Jag är er hjärtinnerligen gramse»
(s. 89). Fredrika Bremer säger i Sj. A., att hennes känslor »alla
buro passionens stämpel» (s. 93). »Jag var ganska olycklig under
min första ungdom, och häftig som jag var i allt, uppgjorde
jag-planer på att bringa mig om livet» (s. 94). »Olycklig inom hus,
och det natuligtvis emedan jag var en orolig, passionerad varelse»
(s. 94). För att konstatera det personligt kända också i
Axelreplikernas passionerade språk kan man citera följande
dagboksanteckning från 1823: »Fåfängt, unga svärmande flicka, fåfängt
klappar ditt eldiga hjerta för allt stort och skönt, fåfängt ser ditt öga
ut i en verld, der allt förekommer dig stort och ädelt, der dygdens
och ärans tempel, uppresta bland klippor och brådjup, synas dig
så lätta, så säkra att upphinna» (Q., s. 55). Axels temperament
1 Jfr härom senast Klemans biografi, s. 59.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
