- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 19. 1938 /
62

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

Elof Ehiimark

härskar jargongen. När hon kommer till Court i Münsterthal, får
hon för första gången se det mångbesjungna alplandskapet. Hon
drömmer om att med sin väninna få slå sig ned och bygga en
hydda på en romantisk plats, som hon utsett, varest en »Waldbruder
nästan midtunder uppbyggt en liten Eremitage, der han som en
ann Johannes i Öknen undervisar folket, beder Gud och botar de
sjuka». Runt omkring stå bergmassorna »i skapnad af Gigantiska
Ruiner» och i de sköna dälderna »betar Sveitserflickan sina tama
Hjordar». Hon drömmer att här få tillbringa ett idylliskt liv och
att, då kapellets klocka en gång ringer över hennes stoft, båren
skall följas av välsignelser »och oförställda tårar vattna mullen»,
ja, att även i framtiden »den trogna Sweitsarn» skall visa
främlingen »den med ett enkelt kors prydda kullen, der en St. Agathe
hvilar. Hvilken Marmor, hvilken prunkande Grafskrift kunde väl
ersätta ett sådant minne!» (s. 57). Fredrika Bremer ser här ett
förut läst landskap. Den religiöst sentimentala idyllen blir
självklar inför alplandskapet. I Val Saint-Imier (St. Immerthal) börjar
hon undra, vart de vackra herdinnorna tagit vägen: »en
Sweitser-flicka med Blondt, utslaget Hår, ett rose band om Herdestafven,
sittande i trädens skugga med en rödblommig Pastorello bredvid
sig, tänkte jag mig få se här i hvarje vrå.» »Men», tillägger hon,
»jag tröstar mig med att dessa varelser finnas i de mindre besökta
trackter och Dalar i Sweits; den som blott vore nog lycklig att
kunna få söka dem der» (s. 63). När hon slutligen kommer till
Genëvesjön, berättar hon med samma tonfall som en pilgrim, vilken
äntligen nått ett heligt mål: »Agathe, min söta, Älskade Agathe,
det ges stunder i lifvet så ljufva och tillika så besynnerligt
smärtsamma, att intet annat än tysta tårar kan uttrycka, hvad vi känne.
Det var med denna känsla och med ett tårfult öga, som jag denna
afton mötte de sköna och höga naturföremål, som omgåfvo mig.
Mitt hjertas älskade Bilder omgåfvo mig äfven i denna stund,
Agathe» (s. 70).

Även om det här inte är fråga om barn skildringar som i
Tvillingarne utan om landskapsintryck, rör det hela sig dock om samma
värld, den som blev allmän egendom, först med Rousseau, sedan
med Gessner och hans efterföljare. Fredrika Bremer är inte långt
ifrån gamle Gjörwells traditionella känsloläge, när hon reser förbi
det tyska skogstorpet eller står inför Schweiz litterärt bearbetade
alp- och herdelandskap. Hon har så länge matats med dessa ting

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:29:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1938/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free