Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
Eskil Källqiiist
Sådant lif Ert namn han spår:
Sensta werlden skal det hedra.
Änglar gå i Nellas spor:
Sång-Gudinnorna i Edra:
Och sin Syster och sin Wän
Glada känna de igen.
Tydligen ha vi här att göra med en något tvivelaktig vitterlek.
Det otympliga ligger inte bara i de enskilda uttrycken utan än mer
i de lösa associationsbanden — pekoralens säkraste kännetecken.
Inte minst den andra strofen, vilken svällt ut över de normala
bräddarna, rymmer därav »mycket på en gång». Hur välmenande
poemet än varit, kan det knappast ha undgått att utmana fru
Lenngrens löje — även om hon varit okunnig om vem som skrivit
det.1
I Dagligt Allehanda är dikten införd anonymt, och veterligen
ha inga uppgifter om författaren blivit framställda i tryck. På ett
extrablad, sammanbundet med ett exemplar i min ägo av fru
Lenngrens Skaldeförsök i dess första upplaga, finnes emellertid hyllningen
avskriven och har där underskriften: »Liljestråle Justitie
Can-celler och Ridd. af K: Nordst: Orden.» Vem som gjort denna
avskrift torde vara omöjligt att avgöra; stilen tycks dock hänvisa
den till tidigt 1800-tal.
Attributionen till den gamle poetiserande J. W. Liljestråle synes
ha ali sannolikhet för sig, även om det ej gärna är möjligt att
enbart av stilistiska skäl leda den i bevis. Att Liljestråle var »flitig
insändare i lärda och vittra journaler» framhålles av Wieselgren i
Biographiskt Lexicon, och ’att han vid denna tid hade Dagligt
Allehanda som sitt språkrör visar en insänd artikel den 22 januari 1799.2
Diktens anda svarar också i tillämpliga stycken förträffligt mot
hans huvudverk Fidei-Commiss til min son Ingemund, utkommet i
sin andra utökade upplaga 1797. Inledningsversernas motställning
av kvickhet och dygd kan väl vara föranledd av Några ord til min
k. Dotter (strof 19) men återfinnes därjämte bland det ny diktade i
andra upplagan av Fidei-Con^miss, där författaren som nidingsvett
förbannar
1 Dikten avtryckes i 8. Skr. i kommentaren till Bouquetten (III s. 520 f.)
men sättes inte i samband med Björndansen.
2 Ett svar till G. A. Silverstolpe med anledning av några kritiska
anmärkningar i Journal för Svensk Litteratur till Liljestråles översättning av Thomas
a Kempis. Denna insändare är undertecknad «Stockholm den 3 Jan. 1799» —
alltså samma dag som dikten till fra Lenngren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
