Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
Gustaf Lindsten
är min uppfattning, att Karlfeldt fått uppslaget till denna dikt
från en strof i Snoilskys Nattviol:1
Ställd inför din egen lefnads gåta.
Dunkel väf af drömmar och begär
Göm din kind i detta gräs, det våta —
Ingen ser det här.
Denna strofs andra rad skulle med full rätt kunna sättas som
motto över Karlfeldts dikt.
2. OLA HANSSON OCH KAKLFELDT.
Otvivelaktigt har Karlfeldt i slutet av 1885 eller i början av
1886 fått i sina händer Ola Hanssons kort förut utgivna
diktsamling Notturno och troligen också hans 1884 utgivna Dikter. Det
har i dessa häften funnits mycket, som varit ägnat att bringa vissa
strängar i hans bröst i dallring, Den skånske skaldens fina sinne
för de olika stämningarna i ett landskap har bidragit till att
utveckla den yngre diktarens intresse för naturen. Säkerligen har
han starkt gripen läst Hemby g ds visor, då hans eget förhållande till
hembygden i så mycket påminde om Ola Hanssons. Även
Karlfeldt var ju en bondestudent med rötterna i hembyns mark, och
uppbrottet från den har framkallat en disharmoni, påminnande om
den skånske diktarens. Det är omvittnat i Fäderna och f. ö. i
en del andra dikter. Han har ej varit oberörd av den inställning
till tidens sociala problem, som möter i Ola Hanssons diktning.
Men det var otvivelaktigt också mycket hos den senare, som han
stått mera främmande för: överkänsligheten, den djupa
pessimismen, särskilt den mörka synen på de sociala förhållandena. Att
Karlfeldt stod främmande för den sistnämnda, är ganska
förklarligt. I den miljö, där han växte upp, var avståndet mellan
tjänstefolk och husbondefolk ej så stort. Drängar och pigor voro väl
ofta söner och döttrar till hemmansägare, och i många fall blevo
de sedan själva med tiden husbondefolk på egen torva.2 Ola Hans-
1 Snoilsky, Saml. Skr. 2, s. 62.
2 Berg, Ruben G:sox, Erik Axel Karlfeldt, Ord och Bild 1931, s. 333, där
ett inledningsanförande av Karlfeldt vid en diskussion i Molkoms folkhögskola
citeras: Gören edra tjänare till edra vänner! Låten det förbli som i våra fäders
tid, då tjänaren räknades till familjen, då han satt vid sin herres bord, då han
arbetade för sin husbondes bästa som för sitt eget, ty de delade allt med varandra!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
